Skattemässigt bosatt i USA eller i Sverige?

USA beskattar sina medborgare för inkomster från hela världen oavsett var de bor. En utlänning har hemvist i USA med green card eller om han eller hon uppfyller testet för väsentlig närvaro: minst 31 dagar i år och 183 dagar räknat som årets dagar plus en tredjedel av föregående års och en sjättedel av dagarna året dessförinnan. Sverige anser dig obegränsat skattskyldig om du är bosatt här, vistas här minst sex månader i följd eller har kvar en väsentlig anknytning hit. Dubbel hemvist löses av art. 4 i skatteavtalet mellan Sverige och USA från den 1 september 1994 — men amerikanska medborgare beskattas av USA ändå (saving clause).

Kontrollera din status: Sverige och USA

Kostnadsfritt, utan registrering, cirka 3 minuter. Slutsats enligt inkomstskattelagen (IL), jämförd med lagen i USA och skatteavtalet.

När USA anser att du är bosatt där i skattehänseende

USA beskattar sina medborgare för inkomster från hela världen, oavsett var de bor.

Ett green card ger dig skatterättslig hemvist i USA även om du bor utomlands — tills det dras in eller du avsäger dig det.

USA räknar dagar från tre år: alla dagar under innevarande år, en tredjedel av dagarna under föregående år och en sjättedel av dagarna under året dessförinnan.

Du är amerikansk medborgare — USA beskattar dina inkomster från hela världen oavsett var du bor; skatteavtalets hemvistregel ändrar inte detta (saving clause, art. 1.4 i skatteavtalet mellan Sverige och USA).
Du hade green card i år — enligt § 7701(b) har du hemvist i USA oavsett antalet dagar där.
Den viktade summan av dagarna under tre år når 183 — du uppfyller testet för väsentlig närvaro och har hemvist i USA.

När du inte är bosatt

Du uppfyller inte testet för väsentlig närvaro och har inget green card — du har inte hemvist i USA (nonresident alien). USA beskattar bara inkomster från amerikanska källor och inkomster med anknytning till verksamhet i USA (även lön för arbete som utförs i USA).
Dina dagar i USA som student, lärare, praktikant eller diplomat räknas inte — du har inte hemvist i USA.
Färre än 183 dagar i år och närmare anknytning till en annan stat (undantaget closer connection, formulär 8840) — du har inte hemvist i USA.

Där reglerna i USA skiljer sig från de svenska reglerna

Kollision: USA beskattar sina medborgare även när de har hemvist i Sverige. En amerikansk medborgare betalar federal skatt på sina inkomster från hela världen var han eller hon än bor. Även om du har hemvist i Sverige enligt art. 4 i skatteavtalet behåller USA enligt saving clause (art. 1.4) rätten att beskatta dig som om avtalet inte fanns; tidigare medborgare och personer som länge haft green card i tio år efter att statusen upphörde. Undantag gäller bl.a. för art. 19.2 (socialförsäkringsförmåner) och art. 23 (undanröjande av dubbelbeskattning). Dubbelbeskattningen undanröjs stegvis (art. 23.3): Sverige beskattar först som hemviststat och avräknar bara den amerikanska skatt som USA enligt avtalet hade fått ta ut av en person som inte är medborgare (t.ex. på amerikanska utdelningar); USA avräknar den återstående svenska skatten och behandlar inkomsten för detta som svensk. Alternativt kan USA undanta utländsk arbetsinkomst enligt § 911.
Kollision: ett green card ger hemvist i USA oavsett antalet dagar. Är du obegränsat skattskyldig i Sverige (bosatt här, stadigvarande vistelse eller väsentlig anknytning) och har green card, anser USA att du har hemvist där hela året. Enligt avtalet har den som har green card dock hemvist i USA bara om han eller hon har väsentlig närvaro, en stadigvarande bostad eller stadigvarande vistelse i USA (art. 4.1 b). I annat fall finns ingen dubbel hemvist enligt avtalet; annars avgör art. 4.2: stadigvarande bostad → centrum för levnadsintressena → stadigvarande vistelse → medborgarskap → ömsesidig överenskommelse. För att åberopa svensk hemvist i USA lämnar du formulär 1040-NR med formulär 8833; för den som länge haft green card kan det räknas som att statusen ges upp och utlösa den amerikanska utflyttningsbeskattningen (§ 877A). I målet Topsnik misslyckades en innehavare av green card med att åberopa hemvist i ett annat land eftersom han inte visat att han var skattskyldig där för inkomster från hela världen; statusen bestod tills han formellt avsade sig den (I-407).
Kollision: USA räknar dagar från tre år, Sverige sex månader i följd. USA lägger ihop dagarna under innevarande år, en tredjedel av föregående års dagar och en sjättedel av dagarna året dessförinnan. Den som varje år tillbringar 122 dagar i USA kommer upp i 183 ”viktade” dagar och har hemvist i USA, trots att han eller hon aldrig var där ett halvår. Sverige behandlar dig som obegränsat skattskyldig om du är bosatt här, vistas här minst sex månader i följd eller har väsentlig anknytning hit (3 kap. 3 § IL). Art. 4.2 i avtalet avgör; din ståndpunkt enligt avtalet redovisar du i USA på formulär 8833. Vid färre än 183 dagar under innevarande år: pröva också undantaget för närmare anknytning (formulär 8840).

Bra att veta

Så undanröjer Sverige dubbelbeskattning av amerikanska inkomster. Har du hemvist i Sverige, tar du upp även dina amerikanska inkomster i den svenska deklarationen. För inkomster som USA får beskatta enligt avtalet — t.ex. lön för arbete i USA utöver gränserna i art. 15.2 eller inkomster av fastigheter i USA — avräknar Sverige den amerikanska skatten enligt de svenska avräkningsreglerna (art. 23.2 a; lagen om avräkning av utländsk skatt). Inkomster som enligt art. 19.2 och 20 bara får beskattas i USA (amerikansk Social Security, amerikanska offentliga löner och pensioner) undantas men får beaktas vid beräkningen av skattesatsen (art. 23.2 b). För amerikanska medborgare gäller dessutom art. 23.3.
Lön för arbete i USA: 183 dagar under en tolvmånadersperiod. Har du inte hemvist i USA (eller har du hemvist i Sverige enligt avtalet), betalar du i USA skatt på lön för arbete som du fysiskt utför i USA, om inte alla villkor i art. 15.2 i avtalet är uppfyllda: sammanlagt högst 183 dagar i USA under en tolvmånadersperiod, en arbetsgivare som inte har hemvist i USA och inget fast driftställe i USA som bär lönen. Distansarbete från Sverige för en amerikansk arbetsgivare är arbete i Sverige: den lönen beskattas bara av Sverige (för amerikanska medborgare med förbehåll för saving clause). Har du arbetat i USA i minst sex månader och har du hemvist i Sverige, kan lönen vara undantagen från svensk skatt enligt sexmånadersregeln (3 kap. 9 § IL).
Arbete i Sverige utan att vara obegränsat skattskyldig här. Även om du inte är bosatt i Sverige betalar du svensk skatt på lön för arbete som du fysiskt utför i Sverige — SINK 22,5 % år 2026 (20 % från 2027) eller, om du begär det, beskattning enligt IL. Lön från en utländsk arbetsgivare är undantagen om du vistas i Sverige högst 183 dagar under en tolvmånadersperiod, arbetsgivaren inte hör hemma i Sverige och lönen inte belastar ett fast driftställe här (6 a § SINK-lagen; samma villkor i art. 15.2 i avtalet). Undantaget gäller inte vid uthyrning av arbetskraft, när du arbetar under ledning och kontroll av en uppdragsgivare i Sverige (ett företag som är skattskyldigt för näringsverksamhet här, staten, en kommun eller en region) (6 a § andra stycket SINK-lagen) — utom vid arbete här i högst 15 dagar i följd och sammanlagt högst 45 dagar per kalenderår (6 b §). USA avräknar den svenska skatten (art. 23.1).
Pensioner, Social Security och offentlig tjänst. Enligt avtalet beskattas privata pensioner och livräntor bara i hemviststaten (art. 19.1). Socialförsäkringsförmåner — amerikansk Social Security och svensk allmän pension — till en person med hemvist i den andra staten eller till en amerikansk medborgare beskattas bara i den utbetalande staten (art. 19.2); regeln gäller trots saving clause. Löner och pensioner från offentliga organ beskattas i regel bara i den utbetalande staten (art. 20). En svensk allmän pension till någon med hemvist i USA beskattas alltså av Sverige (SINK 22,5 % år 2026, 20 % från 2027, på beloppet över 3 799 kronor per månad), och en amerikansk Social Security-pension till någon med hemvist i Sverige bara av USA — Sverige beaktar den vid beräkningen av skattesatsen (art. 23.2 b).
Flyttåret: Sverige delar upp året — USA inte för medborgare. I Sverige är du obegränsat skattskyldig från den dag du bosätter dig här eller fram till den dag du flyttar (eller så länge väsentlig anknytning finns kvar); för resten av året beskattas bara inkomster från Sverige. USA behandlar en utlänning som person med hemvist först från början (eller fram till slutet) av hemvisten — ett år med dubbel status (dual-status). Amerikanska medborgare beskattas av USA för hela året. Stäm av perioderna så att ingen dubbelbeskattning blir kvar utan lättnad, och använd vid behov förfarandet för ömsesidig överenskommelse (art. 25).
Flytt från Sverige till USA: tioårsregeln och art. 13.7. Inkomstskattelagen har ingen allmän utflyttningsskatt, men den som har flyttat förblir obegränsat skattskyldig så länge väsentlig anknytning finns kvar (för svenska medborgare och den som bott här minst tio år presumeras den i fem år), och vinst på aktier beskattas i Sverige under tio kalenderår efter flytten (3 kap. 19 § IL). Avtalet med USA tillåter uttryckligen detta: Sverige får beskatta vinst på egendom under tio år efter att en tidigare svensk invånare fått hemvist i USA (art. 13.7), och Sverige avräknar då den amerikanska skatten på vinsten (art. 23.2 a).
Socialförsäkring: avtalet mellan Sverige och USA. USA och Sverige har ett socialförsäkringsavtal (totalization agreement) som gäller sedan den 1 januari 1987. Det hindrar att du betalar socialavgifter i båda länderna för samma arbete: den som av sin arbetsgivare sänds ut för högst fem år förblir i regel försäkrad i hemlandet, och ett intyg om försäkringstillhörighet styrker undantaget. Avtalet gäller bara socialförsäkringen, inte inkomstskatten.
Delstatsskatter — separat. Här bedöms bara den federala skatten. Varje delstat har egna hemvistregler och tillämpar i regel inte skatteavtalet.
Vilket avtal gäller: avtalet från 1994 med 2005 års protokoll. Mellan Sverige och USA gäller avtalet som undertecknades i Stockholm den 1 september 1994 (lag (1994:1617)), i lydelse enligt protokollet som undertecknades i Washington den 30 september 2005. Avtalet trädde i kraft den 26 oktober 1995 (i Sverige tillämpas det från den 1 januari 1996); protokollet gäller sedan den 31 augusti 2006. USA är inte part i multilaterala konventionen (MLI), som för övrigt inte gäller för något av Sveriges skatteavtal. Hemvist — art. 4 (med art. 4.1 b för amerikanska medborgare och innehavare av green card); saving clause — art. 1.4–5; lön — art. 15.2 (183 dagar under en tolvmånadersperiod); vinster för tidigare bosatta i Sverige — art. 13.7; pensioner och socialförsäkring — art. 19; offentlig tjänst — art. 20; metod — art. 23; ömsesidig överenskommelse — art. 25.

Så löses dubbel hemvist

Om båda länderna anser att du är bosatt där tillämpas skatteavtalets art. 4.2: Avtal mellan Sveriges regering och Amerikas förenta staters regering för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst, undertecknat i Stockholm den 1 september 1994, i lydelse enligt protokollet undertecknat i Washington den 30 september 2005 (lag (1994:1617) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Amerikas Förenta Stater). Kriterierna prövas i tur och ordning — stadigvarande bostad, centrum för levnadsintressena, vanlig vistelse, medborgarskap och till sist ömsesidig överenskommelse mellan skattemyndigheterna.

Skatteavtalet i detalj: inkomster, skattesatser, 183-dagarsregeln →

Begrepp du stöter på i USA

resident alien: utlänning med skatterättslig hemvist i USA — beskattas för inkomster från hela världen
nonresident alien: utlänning utan hemvist i USA — beskattas bara för amerikanska inkomster (formulär 1040-NR)
green card test: den som har status som permanent bosatt har hemvist i USA oavsett antalet dagar
substantial presence test: testet för väsentlig närvaro: minst 31 dagar i år och 183 viktade dagar under tre år
closer connection exception: undantag vid färre än 183 dagar i år och närmare anknytning till ett annat land (formulär 8840)
saving clause: avtalets art. 1.4: USA får beskatta sina medborgare som om avtalet inte fanns

Frågor

Jag är amerikansk medborgare och bor i Sverige. Måste jag betala skatt i USA?

Ja, du deklarerar i USA för inkomster från hela världen. Avtalet ändrar inte det (saving clause, art. 1.4), men dubbelbeskattningen undanröjs stegvis: Sverige beskattar först som hemviststat och avräknar bara den amerikanska skatt som avtalet tillåter på en person som inte är medborgare; USA avräknar den återstående svenska skatten (art. 23.3). Socialförsäkringsförmåner beskattas bara i den utbetalande staten (art. 19.2).

Jag har green card men bor i Sverige. Var har jag hemvist enligt avtalet?

För USA har du hemvist där så länge du har green card. Enligt avtalet har du hemvist i USA bara om du har väsentlig närvaro, en stadigvarande bostad eller stadigvarande vistelse där (art. 4.1 b); annars, eller vid dubbel hemvist, avgör art. 4.2. Att åberopa avtalet (formulär 8833) kan påverka din status — kontrollera reglerna om utflyttningsbeskattning (§ 877A).

När får USA beskatta min lön om jag har hemvist i Sverige?

För arbete som du fysiskt utför i USA, om inte alla villkor i art. 15.2 är uppfyllda: högst 183 dagar i USA under en tolvmånadersperiod, en arbetsgivare utan hemvist i USA och inget amerikanskt fast driftställe som bär lönen. Distansarbete från Sverige för en amerikansk arbetsgivare är arbete i Sverige.

Källor

Lagstiftning och officiell vägledning

Treas. Reg. § 1.1-1(b) — Amerikanska medborgare betalar inkomstskatt på inkomster från alla källor, oavsett var de bor.
26 U.S.C. § 7701(b) — En utlänning har hemvist i USA under ett kalenderår om han eller hon vid någon tidpunkt under året har status som permanent bosatt (green card), uppfyller testet för väsentlig närvaro (substantial presence test) eller gör ett val under det första året.
Treas. Reg. § 301.7701(b)-1(b) — Den som har green card har hemvist i USA för kalenderåret, oavsett antalet dagar i USA.
§ 7701(b)(3)(A); Treas. Reg. § 301.7701(b)-1(c) — Testet för väsentlig närvaro: minst 31 dagar under innevarande år och minst 183 dagar, beräknat som alla dagar under innevarande år, 1/3 av dagarna under föregående år och 1/6 av dagarna under året dessförinnan. Bråkdelar avrundas inte.
26 U.S.C. § 7701(b)(5); 26 CFR § 301.7701(b)-3(b) (Treas. Reg.) — Dagar för ”undantagna personer” (exempt individuals) räknas inte: personer med anknytning till en utländsk regering (diplomater), studenter med visum F, J, M eller Q (i regel upp till 5 kalenderår) lärare och praktikanter med visum J eller Q (om de inte varit undantagna under 2 av de 6 föregående åren) samt professionella idrottare som tillfälligt vistas i USA för att tävla i ett välgörenhetsevenemang (endast tävlingsdagarna). Uppräkningen av dessa fyra grupper är uttömmande.
IRS Publication 519, U.S. Tax Guide for Aliens — IRS officiella vägledning för utlänningar: hemvisttest, undantagna personer, undantaget för närmare anknytning (closer connection), år med dubbel status, dubbel hemvist.
§ 7701(b)(3)(B)–(C); Treas. Reg. §§ 301.7701(b)-2, -8 — Undantaget för närmare anknytning (closer connection): färre än 183 dagar under innevarande år, skattemässig hemort (tax home) hela året i en annan stat, närmare anknytning till den staten och formulär 8840 inlämnat i tid; gäller inte om green card har sökts (t.ex. formulär I-485).
art. 1.4–5 i skatteavtalet mellan Sverige och USA (i lydelse enligt 2005 års protokoll) — USA får beskatta personer med hemvist där och sina medborgare som om avtalet inte hade trätt i kraft; tidigare medborgare och personer som länge haft permanent uppehållstillstånd får beskattas enligt amerikansk lag i tio år efter att statusen upphört. Punkt 5 behåller vissa förmåner, bl.a. art. 19.2, 23, 24 och 25.
art. 23 i skatteavtalet mellan Sverige och USA (1994/2005) — USA avräknar svensk inkomstskatt för sina medborgare och personer med hemvist där (punkt 1). Sverige avräknar den amerikanska skatten på inkomster som USA får beskatta enligt avtalet enligt svenska avräkningsregler (punkt 2 a); inkomster som enligt art. 19.2 och 20 bara får beskattas i USA undantas men får beaktas vid beräkningen av skattesatsen (punkt 2 b). För amerikanska medborgare med hemvist i Sverige avräknar Sverige den amerikanska skatten bara upp till den skatt som avtalet tillåter USA att ta ut av en person som inte är medborgare, och USA avräknar den återstående svenska skatten och behandlar inkomsten i den mån det behövs som svensk (punkt 3).
26 U.S.C. § 911 — En person med skattemässig hemort (tax home) utomlands kan undanta utländsk arbetsinkomst och ett belopp för bostadskostnader från beskattning: en amerikansk medborgare som har hemvist i en utländsk stat under en oavbruten period som omfattar ett helt beskattningsår, eller en amerikansk medborgare eller person med hemvist i USA som vistas utomlands 330 hela dagar under 12 månader i följd. För undantagna belopp avräknas ingen utländsk skatt.
3 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) (IL) — Obegränsat skattskyldiga (för inkomster från hela världen) är den som 1) är bosatt i Sverige, 2) stadigvarande vistas i Sverige eller 3) har väsentlig anknytning till Sverige och tidigare har varit bosatt här. Regeln gäller inte personal vid utländska beskickningar och konsulat som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 17 § 2–4.
art. 4.1 b i skatteavtalet mellan Sverige och USA (i lydelse enligt art. III i 2005 års protokoll) — En medborgare i USA eller en utlänning som lagligen tillåtits permanent bosättning där (green card) har hemvist i USA endast om personen har väsentlig närvaro (substantial presence), en stadigvarande bostad eller stadigvarande vistelse i USA; har personen också hemvist i Sverige avgörs statusen enligt art. 4.2.
art. 4.2 a i skatteavtalet mellan Sverige och USA (1994/2005) — Med en stadigvarande bostad i båda staterna avgör den stat med vilken de personliga och ekonomiska förbindelserna är starkast: familj och sociala förbindelser, yrke, plats för affärsverksamheten, varifrån tillgångarna förvaltas.
art. 4.2 b i skatteavtalet mellan Sverige och USA (1994/2005) — Kan det inte avgöras i vilken stat centrum för levnadsintressena finns, eller har personen inte någon stadigvarande bostad i någon av staterna, anses personen ha hemvist i den stat där han eller hon stadigvarande vistas.
art. 4.2 c och d i skatteavtalet mellan Sverige och USA (1994/2005) — Vistas personen stadigvarande i båda staterna eller i ingen av dem, anses hemvisten vara i den stat där personen är medborgare (c); är personen medborgare i båda staterna eller i ingen av dem, avgör de behöriga myndigheterna frågan genom ömsesidig överenskommelse (d; förfarandet i art. 25).
Treas. Reg. § 301.7701(b)-7; 26 U.S.C. § 6114 — En person med dubbel hemvist som enligt ett skatteavtal behandlar sig som bosatt i den andra staten behandlas vid beräkningen av den federala inkomstskatten som person utan hemvist i USA, ska lämna formulär 1040-NR tillsammans med formulär 8833 (redovisning av en ståndpunkt som grundas på avtalet) och anses fortfarande ha hemvist i USA för andra ändamål enligt Internal Revenue Code.
Skatteverket — ”Skattskyldighet” (begränsad och obegränsad skattskyldighet; ändrad 2026-01-30) — Du är bosatt i Sverige om ditt egentliga bo och hemvist finns här (och du ska då vara folkbokförd). Stadigvarande vistelse är en vistelse i Sverige på minst sex månader i följd; kortare avbrott, t.ex. resor hem, bryter den inte. Efter en utflyttning kan väsentlig anknytning följa av bl.a. en kvarvarande bostad, familj eller betydande tillgångar här. Den som inte är obegränsat skattskyldig är begränsat skattskyldig — bara för vissa inkomster från Sverige.
Lag (1986:468) om avräkning av utländsk skatt — 1 kap. 7 §, 2 kap. 1, 2, 7 och 17 §§ — Den som är obegränsat skattskyldig och har beskattats i en utländsk stat för en intäkt som har källa där har rätt till avräkning av den utländska skatten från den svenska statliga och kommunala inkomstskatten (2 kap. 1 §); avräkning sker i första hand från statlig inkomstskatt (2 kap. 7 §) och högst med den svenska skatt som belöper på den utländska inkomsten. Omfattas inkomsten av ett skatteavtal sker avräkningen med stöd av avtalet, och ger avtalet rätt till större nedsättning gäller avtalet (2 kap. 2 §, 1 kap. 7 §). Utländsk skatt som inte ryms kan föras vidare (överskjutande belopp, 2 kap. 17 §).
Skatteverket — ”Avräkning av utländsk skatt” (ändrad 2026-04-01) — Avräkning begärs i deklarationen under ”Övriga upplysningar” eller med blankett SKV 2703; spara underlag för den betalda skatten. Avräkningen kan inte överstiga den svenska skatten på inkomsten; ett överskjutande belopp får föras vidare i fem år. Om den utländska skatten senare sätts ned ska du meddela Skatteverket inom tre månader från beslutet.
art. 15.2 i skatteavtalet mellan Sverige och USA (1994/2005) — Lön för arbete i den andra staten beskattas bara i hemviststaten om mottagaren vistas där under en eller flera perioder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod, ersättningen betalas av en arbetsgivare som inte har hemvist i den andra staten och den inte belastar ett fast driftställe eller en stadigvarande anordning där.
26 U.S.C. §§ 871, 1441; IRS — Taxation of nonresident aliens — Inkomster som faktiskt har samband med verksamhet i USA (även lön för arbete i USA) beskattas enligt skatteskalan; periodiska inkomster (ränta, utdelning, hyra, royalty) utan samband med en verksamhet — med 30 % av bruttobeloppet, om inte avtalet föreskriver en lägre skattesats; deklaration: formulär 1040-NR.
3 kap. 9–13 §§ IL (sexmånadersregeln och ettårsregeln) — Den som är obegränsat skattskyldig och på grund av en anställning vistas utomlands i minst sex månader är inte skattskyldig i Sverige för inkomsten av anställningen till den del den beskattas i verksamhetslandet (om den inte beskattats där i strid med landets lag eller ett skatteavtal); varar vistelsen minst ett år i samma land gäller undantaget även om inkomsten inte beskattas där på grund av lagstiftning, administrativ praxis eller annat avtal än skatteavtal. Ettårsregeln gäller inte anställningar hos staten, regioner, kommuner eller församlingar inom Svenska kyrkan annat än vid tjänsteexport, och inte uppdrag som ledamot av Europaparlamentet; ingen av reglerna gäller anställning ombord på svenskt, danskt eller norskt luftfartyg eller ombord på fartyg (med ett särskilt undantag för utländska fartyg i oceanfart). Kortare uppehåll i Sverige får motsvara högst sex dagar per hel anställningsmånad eller 72 dagar per anställningsår.
5, 6 a och 7 §§ lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK), i lydelse enligt SFS 2025:1355 och 2025:1356 — Den som är bosatt utomlands betalar SINK på lön för arbete i Sverige, lön från svenska staten, en kommun eller en region (oavsett var arbetet utförs), styrelsearvoden från svenska företag, svenska pensioner och vissa sociala förmåner. Skatten är 22,5 % på inkomster som uppbärs efter den 31 december 2025 och 20 % på inkomster som uppbärs efter den 31 december 2026 (sjömansinkomst 15 %). Lön från en utländsk arbetsgivare är undantagen om du vistas i Sverige högst 183 dagar under en tolvmånadersperiod, arbetsgivaren inte hör hemma i Sverige och lönen inte belastar ett fast driftställe här (6 a §). Undantaget gäller inte vid uthyrning av arbetskraft, när du arbetar under ledning och kontroll av en uppdragsgivare i Sverige (ett företag som är skattskyldigt för näringsverksamhet här, staten, en kommun eller en region) (6 a § andra stycket SINK-lagen) — utom vid arbete här i högst 15 dagar i följd och sammanlagt högst 45 dagar per kalenderår (6 b §).
Skatteverket — ”SINK – särskild inkomstskatt för utomlands bosatta” (ändrad 2026-09-30) — SINK är 22,5 % år 2026 och 20 % från den 1 januari 2027; någon deklaration behövs inte. I stället för SINK kan du varje år begära beskattning enligt IL: genomsnittlig kommunalskatt och statlig skatt, avdrag för kostnader och skyldighet att deklarera; grundavdrag får du om minst 90 % av din förvärvsinkomst beskattas i Sverige. För allmän pension gäller ett skattefritt belopp på 3 799 kronor per månad (2026).
art. 19 och 20 i skatteavtalet mellan Sverige och USA (1994/2005) — Privata pensioner och livräntor beskattas bara i hemviststaten (art. 19.1). Socialförsäkringsförmåner — amerikansk Social Security och svensk allmän pension — till en person med hemvist i den andra staten eller till en amerikansk medborgare beskattas bara i den utbetalande staten (art. 19.2; undantag från saving clause enligt art. 1.5 a). Löner och pensioner från offentliga organ beskattas i regel bara i den utbetalande staten, om inte personen har hemvist i och är medborgare i den andra staten (art. 20).
3 kap. 7 § IL (väsentlig anknytning) — Om en person som tidigare varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit bedöms med hänsyn till: svenskt medborgarskap; hur länge han var bosatt här; om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort; om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl; om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk; om han har sin familj här; om han bedriver näringsverksamhet här; om han genom tillgångar direkt eller indirekt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här; om han har en fastighet här; liknande förhållanden. Under fem år från utresan anses en svensk medborgare, eller den som sammanlagt minst tio år har varit bosatt eller stadigvarande vistats här, ha väsentlig anknytning, om han inte visar motsatsen.
art. 25 i skatteavtalet mellan Sverige och USA (1994/2005) — Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse: den som anser att beskattningen strider mot avtalet kan lägga fram saken för den behöriga myndigheten i sin hemviststat.
3 kap. 19 § IL (tioårsregeln) — Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för kapitalvinst på delägarrätter, andelar i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, om han under avyttringsåret eller något av de tio föregående kalenderåren har varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige. Andelar i värdepappersfonder och specialfonder omfattas inte. Delägarrätter i utländska företag omfattas bara om de förvärvats medan personen var obegränsat skattskyldig.
art. 13.7 i skatteavtalet mellan Sverige och USA (1994/2005) — Sverige får beskatta vinst på egendom som en fysisk person som tidigare haft hemvist i Sverige och fått hemvist i USA gör inom tio år efter att han eller hon upphörde att ha hemvist i Sverige; Sverige avräknar då den amerikanska skatten (art. 23.2 a).
SSA POMS GN 01701.005 — International Social Security (Totalization) Agreements — Avtalet mellan USA och Sverige gäller från den 1 januari 1987.
SSA — U.S. International Social Security Agreements (förteckning över avtal och datum för ikraftträdande) — Avtalen undanröjer dubbel socialförsäkring; den som av sin arbetsgivare sänds ut för högst fem år förblir i regel försäkrad i hemlandet, och ett intyg om försäkringstillhörighet (certificate of coverage) styrker undantaget.
Skatteavtalet mellan Sverige och USA av den 1 september 1994 och protokollet av den 30 september 2005 (lag (1994:1617), ändrad genom lag (2005:1088)) — Konsoliderad engelsk text (det enda undertecknade språket) som bilaga till lagen.
IRS — Figuring the foreign earned income exclusion — Högsta undantagna belopp: 130 000 USD för 2025 och 132 900 USD per person för 2026.
26 U.S.C. § 1411; IRS — Questions and Answers on the Net Investment Income Tax — 3,8 % på nettokapitalinkomster över en MAGI på 200 000 USD (ensamstående) respektive 250 000 USD (makar som deklarerar gemensamt); belopp som undantas enligt § 911(a)(1) läggs till MAGI; personer utan hemvist — även personer med dubbel hemvist som enligt ett avtal anses sakna hemvist i USA — omfattas inte av skatten.

Rättspraxis

United States Tax Court (amerikansk skattedomstol), Topsnik v. Commissioner, 146 T.C. No. 1 (docket 2482-14), 2016-01-20 — Statusen som permanent bosatt (green card) bestod tills den formellt avsades (formulär I-407); den skattskyldige kunde inte åberopa hemvist i Tyskland enligt det tysk-amerikanska skatteavtalet, eftersom han inte var skattskyldig i Tyskland för inkomster från hela världen.

Uppdaterad 2026-11-10. Resultatet är endast information och utgör inte skatterådgivning eller juridisk rådgivning. Skattemyndigheter och domstolar kan tolka reglerna annorlunda, bland annat på grund av omständigheter som inte tas upp här, och lagstiftningen ändras. Rådgör med en kvalificerad rådgivare innan du fattar beslut.

Kontrollera din status