Skattemässigt bosatt i Nederländerna eller i Sverige?

Nederländerna har ingen dagsgräns: bosatt är den som har en varaktig personlig anknytning till landet — bostad, familj, arbete, var du tillbringar din tid. Anknytningen behöver inte vara starkare än din anknytning till Sverige. Sverige anser dig obegränsat skattskyldig om du är bosatt här, vistas här minst sex månader i följd eller har kvar en väsentlig anknytning hit, så du kan vara bosatt i båda länderna. Då avgör art. 4.2 i avtalet mellan Sverige och Nederländerna från den 18 juni 1991; ett nytt avtal från 2026 gäller ännu inte.

Kontrollera din status: Sverige och Nederländerna

Kostnadsfritt, utan registrering, cirka 3 minuter. Slutsats enligt inkomstskattelagen (IL), jämförd med lagen i Nederländerna och skatteavtalet.

När Nederländerna anser att du är bosatt där i skattehänseende

Nederländerna har ingen dagsgräns: hemvisten beror på omständigheterna — om du har en varaktig personlig anknytning till landet (bostad, familj, arbete, var du tillbringar din tid). Den anknytningen behöver inte vara starkare än din anknytning till Sverige.

En bostad i Nederländerna tillsammans med familj, arbete eller större delen av din tid där är en varaktig personlig anknytning: du är sannolikt bosatt i Nederländerna och beskattas där för dina inkomster från hela världen.
Du har ingen bostad i Nederländerna men har tillbringat större delen av året där — ett starkt men inte avgörande argument för nederländsk hemvist; samtliga omständigheter ska vägas in.

När du inte är bosatt

Du har en bostad i Nederländerna, men utan familj, arbete eller större delen av din tid där är en varaktig anknytning tveksam — snarare är du inte bosatt, men skatteförvaltningen kan se annorlunda på det. Som bosatt i Sverige (EU) kan du begära status som kvalificerad utländsk skattskyldig om minst 90 % av dina inkomster beskattas i Nederländerna; då får du avdrag och skattereduktioner som den som är bosatt.
Ingen bostad och ingen nämnvärd tid i Nederländerna — du är inte bosatt där. Lön för arbete i Nederländerna beskattas där (med förbehåll för art. 15 i skatteavtalet mellan Sverige och Nederländerna). Som bosatt i Sverige (EU) kan du begära status som kvalificerad utländsk skattskyldig om minst 90 % av dina inkomster beskattas i Nederländerna.

Där reglerna i Nederländerna skiljer sig från de svenska reglerna

Dubbel hemvist: Nederländerna räknar inga dagar och jämför inga förbindelser. För Nederländerna räcker en varaktig personlig anknytning till landet — den behöver inte vara starkare än din anknytning till Sverige (Hoge Raad, BZ6824). Sverige anser dig obegränsat skattskyldig om du är bosatt här, vistas här minst sex månader i följd eller — efter en utflyttning — har kvar en väsentlig anknytning hit. Den som pendlar eller har en bostad i båda länderna är därför ofta bosatt i båda. Art. 4.2 i avtalet avgör: stadigvarande bostad → centrum för levnadsintressena → stadigvarande vistelse → medborgarskap → ömsesidig överenskommelse. Ha underlag till hands (hyresavtal, var familjen bor, anställningsavtal, barnens skola, läkare, föreningar).
Familj i Nederländerna. Har du en stadigvarande bostad i båda länderna avgör enligt art. 4.2 a i avtalet centrum för levnadsintressena — och en familj som bor i Nederländerna drar det mot Nederländerna. Sverige kan samtidigt anse dig obegränsat skattskyldig på grund av ditt hem eller din vistelse här; om hemvisten enligt avtalet avgör förbindelserna sammantaget.

Bra att veta

Vilket avtal gäller: avtalet från 1991 — det nya avtalet från 2026 gäller ännu inte. Mellan Sverige och Nederländerna gäller 2026 avtalet som undertecknades i Stockholm den 18 juni 1991 (lag (1992:17)). Ett nytt avtal undertecknades den 24 juni 2026 men har inte trätt i kraft; det får verkan först från den 1 januari året efter ikraftträdandet. Det multilaterala instrumentet (MLI) har inte trätt i kraft för något av Sveriges skatteavtal och ändrar inte avtalet år 2026.
Arbete i Nederländerna med hemvist i Sverige: 183 dagar under tolv månader. Lön för arbete som fysiskt utförs i Nederländerna beskattas där även för den som inte är bosatt (art. 7.2(2)(b) Wet IB 2001). Enligt art. 15.2 i avtalet beskattas lönen bara i Sverige om du vistas i Nederländerna högst 183 dagar under en tolvmånadersperiod, arbetsgivaren inte har hemvist i Nederländerna och lönen inte belastar ett nederländskt fast driftställe. Beskattar Nederländerna lönen avräknar Sverige den nederländska skatten (art. 24.1 a), eller så är lönen skattefri i Sverige enligt sexmånadersregeln om villkoren är uppfyllda.
Så undanröjer Sverige dubbelbeskattning av nederländska inkomster. Har du hemvist i Sverige och får inkomster som Nederländerna enligt avtalet får beskatta — t.ex. lön för arbete i Nederländerna, hyra från en nederländsk fastighet eller utdelning med nederländsk källskatt (högst 15 %) — avräknar Sverige den nederländska skatten från den svenska skatten på samma inkomst, högst med den svenska skatt som belöper på inkomsten (art. 24.1 a, lagen om avräkning av utländsk skatt). Nederländska socialförsäkringspensioner (t.ex. AOW) och ersättningar från den nederländska staten undantar Sverige i stället, med progressionsförbehåll (art. 24.1 c och e).
Du har hemvist i Nederländerna och inkomster från Sverige. Lön för arbete som du fysiskt utför i Sverige får Sverige beskatta om villkoren i art. 15.2 inte är uppfyllda (i regel med SINK). Nederländerna undantar sådana inkomster genom en proportionell nedsättning av den nederländska skatten (progressionsförbehåll), liksom svenska socialförsäkringspensioner och ersättningar från den svenska staten; för utdelning, styrelsearvoden samt artisters och idrottsmäns inkomster avräknar Nederländerna den svenska skatten (art. 24.2–4).
Arbete i Sverige utan att vara bosatt här. Är du bosatt i Nederländerna och begränsat skattskyldig i Sverige beskattas lön för arbete i Sverige med SINK — 22,5 % år 2026 och 20 % från den 1 januari 2027 — utan deklaration; du kan i stället begära beskattning enligt IL. Lön från en arbetsgivare som inte hör hemma i Sverige är fri från SINK om du vistas här högst 183 dagar under en tolvmånadersperiod och lönen inte belastar ett fast driftställe här (6 a § SINK-lagen, jämför art. 15.2 i avtalet). Undantaget gäller inte vid uthyrning av arbetskraft, när du arbetar under ledning och kontroll av en uppdragsgivare i Sverige (ett företag som är skattskyldigt för näringsverksamhet här, staten, en kommun eller en region) (6 a § andra stycket SINK-lagen) — utom vid arbete här i högst 15 dagar i följd och sammanlagt högst 45 dagar per kalenderår (6 b §).
Pensioner: tjänstepension i hemviststaten, socialförsäkringspension i den betalande staten. Enligt art. 18.1 i 1991 års avtal beskattas pensioner och livräntor bara i hemviststaten; en svensk tjänstepension till en person med hemvist i Nederländerna beskattas alltså bara i Nederländerna. Pensioner från socialförsäkringen får däremot beskattas i den betalande staten, och hemviststaten undantar dem (art. 18.3, art. 24): en svensk allmän pension till en person bosatt i Nederländerna beskattas i Sverige (i regel med SINK), en nederländsk AOW till en person med hemvist i Sverige i Nederländerna. Det nya avtalet från 2026 låter källstaten beskatta även privata pensioner, men det gäller ännu inte.
Flyttåret: båda länderna delar upp året (M-deklaration). Nederländerna anser dig bosatt från inflyttningsdagen (eller till utflyttningsdagen); för det året lämnar du en M-deklaration, och avtalets regler tillämpas per period. Även Sverige delar upp flyttåret: obegränsad skattskyldighet till utresedagen eller från den dag du bosätter dig här, och för resten av året bara inkomster från Sverige. Stäm av datumen i båda deklarationerna.
Status som kvalificerad utländsk skattskyldig för den som är bosatt i Sverige. Är du inte bosatt i Nederländerna men beskattas där för minst 90 % av dina inkomster (t.ex. med en nederländsk arbetsgivare), kan du som bosatt i Sverige (EU) begära status som kvalificerad utländsk skattskyldig (kwalificerende buitenlandse belastingplichtige) och får då avdrag och skattereduktioner som den som är bosatt.
30 %-regeln (från 2027: 27 %). Rekryterar en nederländsk arbetsgivare dig från Sverige och har du under de 24 månaderna innan bott mer än 16 månader längre bort än 150 km från den nederländska gränsen, kan upp till 30 % av din lön betalas ut skattefritt under högst 5 år om lönenormen uppnås (högsta belopp 2026: € 78 600). Från den 1 januari 2027 sänks den högsta andelen till 27 % (ordningar som började före 2024 behåller 30 %). Regeln påverkar bara den nederländska skatten.
Box 3: skatt på en fiktiv avkastning på sparande och kapitalplaceringar. Som bosatt i Nederländerna hamnar ditt sparande och dina kapitalplaceringar i hela världen — även svenska konton och depåer — i box 3, som beskattar en fiktiv avkastning i stället för de faktiska inkomsterna. En lägre faktisk avkastning kan du visa enligt motbevisregeln (från 2017); ett system som bygger på faktisk avkastning väntas från 2028. En uthyrd fastighet i Sverige får Sverige beskatta enligt avtalet; Nederländerna undantar sådana inkomster genom nedsättning (art. 24).
Flytt till Nederländerna: avtalet begränsar den svenska tioårsregeln till fem år. Enligt tioårsregeln beskattar Sverige kapitalvinst på aktier och liknande i tio kalenderår efter utflyttningen. Avtalet med Nederländerna låter dock Sverige beskatta bara vinst på aktier i ett bolag med hemvist i Sverige, och bara om du har haft hemvist i Sverige någon gång under de fem år som föregår avyttringen (art. 13.5); i övrigt beskattas vinsten bara i Nederländerna. Nederländerna avräknar den svenska skatten på sådan vinst (art. 24.4).

Så löses dubbel hemvist

Om båda länderna anser att du är bosatt där tillämpas skatteavtalets art. 4.2: Avtal mellan Sverige och Nederländerna för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet, jämte protokoll, undertecknat i Stockholm den 18 juni 1991 (lag (1992:17) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Nederländerna). Kriterierna prövas i tur och ordning — stadigvarande bostad, centrum för levnadsintressena, vanlig vistelse, medborgarskap och till sist ömsesidig överenskommelse mellan skattemyndigheterna.

Skatteavtalet i detalj: inkomster, skattesatser, 183-dagarsregeln →

Begrepp du stöter på i Nederländerna

fiscaal inwoner: person som är skattemässigt bosatt i Nederländerna (art. 4 AWR)
duurzame band van persoonlijke aard: varaktig personlig anknytning till Nederländerna — räcker, även om anknytningen till Sverige är starkare (Hoge Raad, BZ6824)
M-aangifte: M-deklaration för in- eller utflyttningsåret
kwalificerende buitenlandse belastingplichtige: kvalificerad utländsk skattskyldig — minst 90 % av inkomsterna beskattas i Nederländerna; för den som bor i EU/EES, t.ex. i Sverige
30%-regeling: 30 %-regeln: upp till 30 % (från 2027: 27 %) av lönen skattefritt för arbetstagare som rekryteras från utlandet
box 3: beskattning av en fiktiv avkastning på sparande och kapitalplaceringar

Frågor

Jag pendlar och har en bostad i både Sverige och Nederländerna. Var har jag hemvist?

För Nederländerna räcker en varaktig personlig anknytning, för Sverige att du är bosatt här — du kan alltså vara bosatt i båda. Art. 4.2 i 1991 års avtal avgör: stadigvarande bostad → centrum för levnadsintressena → stadigvarande vistelse → medborgarskap → ömsesidig överenskommelse. Bor din familj i Nederländerna drar det centrum för levnadsintressena dit.

När får Nederländerna beskatta min lön om jag har hemvist i Sverige?

Lön för arbete som fysiskt utförs i Nederländerna beskattas där, om inte alla villkor i art. 15.2 i avtalet är uppfyllda: högst 183 dagar i Nederländerna under en tolvmånadersperiod, en arbetsgivare utan hemvist i Nederländerna och inget nederländskt fast driftställe som bär lönen. Sverige avräknar den nederländska skatten.

Hur beskattas en svensk pension om jag flyttar till Nederländerna?

En svensk tjänstepension beskattas enligt 1991 års avtal bara i Nederländerna (art. 18.1). En svensk allmän pension från socialförsäkringen får däremot beskattas i Sverige, i regel med SINK, och Nederländerna undantar den (art. 18.3, art. 24).

Källor

Lagstiftning och officiell vägledning

Art. 4 AWR — Var en person bor bedöms utifrån samtliga fakta och omständigheter — någon fast dagsgräns finns inte.
Art. 2.1 Wet IB 2001 — Den som är bosatt betalar inkomstskatt på inkomster från hela världen; den som inte är bosatt bara på nederländska inkomster.
Belastingdienst: fiscaal inwoner van Nederland — Tecken på skattemässig hemvist i Nederländerna: du tillbringar större delen av din tid på en nederländsk adress, din partner och familj bor i Nederländerna, du arbetar där, är försäkrad där, har din husläkare där, dina barn går i skolan där, du är medlem i föreningar där.
Art. 7.8(6) Wet IB 2001 — Status som kvalificerad utländsk skattskyldig (skattereduktioner och avdrag som för bosatta, om minst 90 % av inkomsterna beskattas i Nederländerna) är bara öppen för den som är bosatt i EU, EES, Schweiz eller på BES-öarna; andra stater kan inte utses. Som bosatt i Sverige kan du därför få den.
Belastingdienst: aftrekposten en kortingen bij wonen in het buitenland — Den som inte är bosatt och bor utanför EU, EES, Schweiz och BES-öarna får bara företagaravdraget för ett nederländskt företag och fribeloppet i box 3; ingen skattedel av de allmänna skattereduktionerna; avgiftsdelen bara vid obligatorisk försäkring i den nederländska socialförsäkringen.
Art. 7.2(2)(b) Wet IB 2001 — Den som inte är bosatt beskattas för lön för arbete som fysiskt utförs i Nederländerna.
art. 15.2 i skatteavtalet mellan Sverige och Nederländerna (1991) — Lön som en person med hemvist i en stat får för arbete i den andra staten beskattas bara i hemviststaten om arbetstagaren vistas i den andra staten sammanlagt högst 183 dagar under en tolvmånadersperiod, arbetsgivaren inte har hemvist i den andra staten och lönen inte belastar ett fast driftställe där.
Avtalet mellan Sverige och Nederländerna för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet, undertecknat i Stockholm den 18 juni 1991 (lag (1992:17); Tractatenblad 1991, 108) — Avtalet trädde i kraft den 12 augusti 1992 och tillämpas på beskattningsår som börjar den 1 januari 1993 eller senare; 1968 års avtal upphörde. Ett nytt avtal undertecknades i Haag den 24 juni 2026; det ska godkännas av riksdagen och får verkan från den 1 januari året efter ikraftträdandet — år 2026 gäller 1991 års avtal.
art. 4.2 a i skatteavtalet mellan Sverige och Nederländerna (1991) — En fysisk person som har hemvist i båda staterna anses ha hemvist i den stat där personen har en bostad som stadigvarande står till hans eller hennes förfogande; har personen en sådan bostad i båda staterna, anses hemvisten vara i den stat med vilken de personliga och ekonomiska förbindelserna är starkast (centrum för levnadsintressena).
3 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) (IL) — Obegränsat skattskyldiga (för inkomster från hela världen) är den som 1) är bosatt i Sverige, 2) stadigvarande vistas i Sverige eller 3) har väsentlig anknytning till Sverige och tidigare har varit bosatt här. Regeln gäller inte personal vid utländska beskickningar och konsulat som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 17 § 2–4.
art. 24 i skatteavtalet mellan Sverige och Nederländerna (1991) — Sverige (punkt 1): nederländsk skatt avräknas från den svenska skatten på samma inkomst, högst med den svenska skatt som belöper på inkomsten (a); pensioner från den allmänna socialförsäkringen enligt art. 18.3 och ersättningar från det allmänna enligt art. 19 undantas från svensk skatt men får beaktas vid skattesatsen (c, e). Nederländerna (punkterna 2–4): inkomst som enligt avtalet får beskattas i Sverige — bl.a. lön för arbete i Sverige, inkomst från fast egendom och fast driftställe, socialförsäkringspensioner och ersättningar från det allmänna — undantas genom en proportionell nedsättning av den nederländska skatten (progressionsförbehåll); för utdelning (art. 10.2), vinst enligt art. 13.5, styrelsearvoden, artisters och idrottsmäns inkomster och engångsbelopp enligt art. 18.2 avräknas i stället den svenska skatten.
3 kap. 9–13 §§ IL (sexmånadersregeln och ettårsregeln) — Den som är obegränsat skattskyldig och på grund av en anställning vistas utomlands i minst sex månader är inte skattskyldig i Sverige för inkomsten av anställningen till den del den beskattas i verksamhetslandet (om den inte beskattats där i strid med landets lag eller ett skatteavtal); varar vistelsen minst ett år i samma land gäller undantaget även om inkomsten inte beskattas där på grund av lagstiftning, administrativ praxis eller annat avtal än skatteavtal. Ettårsregeln gäller inte anställningar hos staten, regioner, kommuner eller församlingar inom Svenska kyrkan annat än vid tjänsteexport, och inte uppdrag som ledamot av Europaparlamentet; ingen av reglerna gäller anställning ombord på svenskt, danskt eller norskt luftfartyg eller ombord på fartyg (med ett särskilt undantag för utländska fartyg i oceanfart). Kortare uppehåll i Sverige får motsvara högst sex dagar per hel anställningsmånad eller 72 dagar per anställningsår.
Lag (1986:468) om avräkning av utländsk skatt — 1 kap. 7 §, 2 kap. 1, 2, 7 och 17 §§ — Den som är obegränsat skattskyldig och har beskattats i en utländsk stat för en intäkt som har källa där har rätt till avräkning av den utländska skatten från den svenska statliga och kommunala inkomstskatten (2 kap. 1 §); avräkning sker i första hand från statlig inkomstskatt (2 kap. 7 §) och högst med den svenska skatt som belöper på den utländska inkomsten. Omfattas inkomsten av ett skatteavtal sker avräkningen med stöd av avtalet, och ger avtalet rätt till större nedsättning gäller avtalet (2 kap. 2 §, 1 kap. 7 §). Utländsk skatt som inte ryms kan föras vidare (överskjutande belopp, 2 kap. 17 §).
5, 6 a och 7 §§ lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK), i lydelse enligt SFS 2025:1355 och 2025:1356 — Den som är bosatt utomlands betalar SINK på lön för arbete i Sverige, lön från svenska staten, en kommun eller en region (oavsett var arbetet utförs), styrelsearvoden från svenska företag, svenska pensioner och vissa sociala förmåner. Skatten är 22,5 % på inkomster som uppbärs efter den 31 december 2025 och 20 % på inkomster som uppbärs efter den 31 december 2026 (sjömansinkomst 15 %). Lön från en utländsk arbetsgivare är undantagen om du vistas i Sverige högst 183 dagar under en tolvmånadersperiod, arbetsgivaren inte hör hemma i Sverige och lönen inte belastar ett fast driftställe här (6 a §). Undantaget gäller inte vid uthyrning av arbetskraft, när du arbetar under ledning och kontroll av en uppdragsgivare i Sverige (ett företag som är skattskyldigt för näringsverksamhet här, staten, en kommun eller en region) (6 a § andra stycket SINK-lagen) — utom vid arbete här i högst 15 dagar i följd och sammanlagt högst 45 dagar per kalenderår (6 b §).
art. 18 i skatteavtalet mellan Sverige och Nederländerna (1991) — Pensioner och livräntor beskattas bara i hemviststaten (punkt 1); engångsbelopp för tidigare anställning i den andra staten och klumpsummor som ersätter livräntor får beskattas i den stat där de härrör från (punkt 2); pensioner och andra förmåner enligt socialförsäkringslagstiftningen får beskattas i den betalande staten, och hemviststaten undantar dem (punkt 3).
art. 19 i skatteavtalet mellan Sverige och Nederländerna (1991) — Lön och pension från staten eller en kommun får beskattas i den betalande staten, och hemviststaten undantar dem; har mottagaren hemvist i och är medborgare i den andra staten beskattas lönen eller pensionen bara där.
Belastingdienst: aangifte M — Under in- eller utflyttningsåret lämnar du en M-deklaration: bosatt i Nederländerna från ankomstdagen eller till avresedagen.
Belastingdienst: 30%-regeling (expatregeling) — Arbetstagare som rekryteras från utlandet och som under de 24 månaderna före anställningen har bott mer än 16 månader längre bort än 150 km från den nederländska gränsen och har bristkompetens (lönenorm 2026 € 48 013; € 36 497 för den som är under 30 år och har en kvalificerande master) kan få upp till 30 % av lönen skattefritt under högst 5 år; skattefritt högsta belopp 2026 € 78 600. Partiell behandling som begränsat skattskyldig kan inte längre väljas från och med deklarationen för 2025 (övergångsregel för den som använde den 2024–2026).
Business.gov.nl: 30 percent ruling compensation down to 27 percent — Från den 1 januari 2027 är den skattefria högsta andelen 27 % av lönen och lönenormen höjs (€ 50 436; € 38 388 för den som är under 30 år och har en master). Ordningar som började före den 1 januari 2024 behåller 30 % under sina 5 år.
Rijksoverheid, 14.03.2025: Wet tegenbewijsregeling box 3 — Box 3 beskattar en fiktiv (schablonmässig) avkastning på sparande och kapitalplaceringar. Enligt motbevisregeln kan den skattskyldige från och med 2017 visa sin faktiska avkastning och få tillbaka skatt om den är lägre än den fiktiva; regeln gäller tills vidare fram till Wet werkelijk rendement box 3, som väntas för 2028.
3 kap. 19 § IL (tioårsregeln) — Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för kapitalvinst på delägarrätter, andelar i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, om han under avyttringsåret eller något av de tio föregående kalenderåren har varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige. Andelar i värdepappersfonder och specialfonder omfattas inte. Delägarrätter i utländska företag omfattas bara om de förvärvats medan personen var obegränsat skattskyldig.
art. 13.5 i skatteavtalet mellan Sverige och Nederländerna (1991) — Vinst vid avyttring av annan egendom beskattas i regel bara i hemviststaten (art. 13.4), men vardera staten får enligt sin egen lag beskatta vinst på aktier (och liknande rättigheter) i ett bolag med hemvist i den staten, om överlåtaren är en fysisk person som har haft hemvist i den staten någon gång under de fem år som föregår avyttringen.
art. 4.2 b i skatteavtalet mellan Sverige och Nederländerna (1991) — Kan det inte avgöras i vilken stat centrum för levnadsintressena finns, eller har personen inte någon stadigvarande bostad i någon av staterna, anses personen ha hemvist i den stat där han eller hon stadigvarande vistas.
art. 4.2 c och d i skatteavtalet mellan Sverige och Nederländerna (1991) — Vistas personen stadigvarande i båda staterna eller i ingen av dem, anses hemvisten vara i den stat där personen är medborgare (c); är personen medborgare i båda staterna eller i ingen av dem, avgör de behöriga myndigheterna frågan genom ömsesidig överenskommelse (d; förfarandet i art. 27).

Rättspraxis

Hoge Raad (Nederländernas högsta domstol), ECLI:NL:HR:2013:BZ6824, 2013-04-12 — Hemvist förutsätter en varaktig personlig anknytning till Nederländerna; centrum för det sociala livet behöver inte finnas i Nederländerna.
Gerechtshof Amsterdam (appellationsdomstol), ECLI:NL:GHAMS:2024:721, 2024-01-23 — Enligt art. 4 AWR vägs samtliga omständigheter in; ingen enskild grupp av omständigheter är avgörande.
Generaladvokaten (Advocaat-Generaal) vid Hoge Raad, ECLI:NL:PHR:2025:500, 2025-04-25 — Hemvist är en öppen norm: en varaktig personlig anknytning till Nederländerna; dubbel hemvist är möjlig.
Hoge Raad (Nederländernas högsta domstol), ECLI:NL:HR:2026:1287, 2026-07-17 — Ett avgörande om hemvist som bygger på en räkning av närvarodagar (art. 4 AWR, avtalet med Schweiz) saknar grund för en period som räkningen inte omfattar. Bevisbördan för att en varaktig anknytning till Nederländerna består ligger på skatteinspektören, inte på den skattskyldige.

Uppdaterad 2026-11-10. Resultatet är endast information och utgör inte skatterådgivning eller juridisk rådgivning. Skattemyndigheter och domstolar kan tolka reglerna annorlunda, bland annat på grund av omständigheter som inte tas upp här, och lagstiftningen ändras. Rådgör med en kvalificerad rådgivare innan du fattar beslut.

Kontrollera din status