Skattemässigt bosatt i Japan eller i Sverige?

Japan anser dig bosatt om du har hemvist där — centrum för ditt liv — eller vistas i Japan oavbrutet ett år eller mer; något dagtest finns inte. Kommer du för ett arbete som i regel kräver en vistelse på ett år eller mer presumeras hemvist i Japan från ankomsten. Sverige anser dig obegränsat skattskyldig om du är bosatt här, vistas här minst sex månader i följd eller efter en utflyttning har kvar en väsentlig anknytning hit. Har du hemvist i båda länderna avgör art. 4.2 i skatteavtalet mellan Sverige och Japan från den 21 januari 1983.

Kontrollera din status: Sverige och Japan

Kostnadsfritt, utan registrering, cirka 3 minuter. Slutsats enligt inkomstskattelagen (IL), jämförd med lagen i Japan och skatteavtalet.

När Japan anser att du är bosatt där i skattehänseende

Bosatt i Japan är en fysisk person med hemvist (centrum för livet) i Japan eller med en oavbruten vistelse i Japan på ett år eller mer. Japan har inget dagtest. Medborgarskapet spelar roll bara för fiktionen för tjänstemän och för kategorin inte permanent bosatta.

Den som tar ett yrke utomlands som i regel kräver en oavbruten vistelse utomlands på ett år eller mer presumeras inte ha hemvist i Japan. En anställd som förflyttas till ett utländskt kontor för ett år eller mer — t.ex. till Sverige — omfattas i regel av denna regel.

Hemvisten är centrum för ditt liv, bestämt utifrån objektiva fakta — bostad, yrke, var tillgångarna finns, var dina anhöriga bor, medborgarskap — och inte bara utifrån antalet dagar.

För en person utan japanskt medborgarskap som tar ett yrke i Japan som i regel kräver en vistelse där på ett år eller mer presumeras hemvist i Japan; bosatt är också den som oavbrutet i ett år eller mer har haft vistelseort i Japan.

Som japansk statlig eller kommunal tjänsteman anses du även under arbete utomlands utan hemvist i Japan ha hemvist i Japan (art. 3 i inkomstskattelagen). Du är bosatt i Japan och beskattas för alla inkomster från Japan och utlandet.
Centrum för ditt liv (hemvisten) finns i Japan. Enligt art. 2(1)(iii) i inkomstskattelagen är du bosatt i Japan (och inte bara inte permanent bosatt) och beskattas för alla inkomster från Japan och utlandet.
Du bor oavbrutet i Japan ett år eller mer, eller så presumeras du ha hemvist i Japan eftersom ditt yrke kräver en vistelse i Japan på ett år eller mer (art. 2(1)(iii) i inkomstskattelagen; art. 14 i tillämpningsförordningen). Du är bosatt i Japan och beskattas för alla inkomster från Japan och utlandet.
Du har hemvist i Japan eller bor där ett år eller mer, saknar japanskt medborgarskap, och din tid med hemvist eller vistelse i Japan under de senaste 10 åren uppgår sammanlagt till högst 5 år; du är därför ”inte permanent bosatt” (art. 2(1)(iv)). Japan beskattar dina andra inkomster än utländska inkomster, och utländska inkomster — t.ex. från Sverige — bara om de betalas i Japan eller förs över till Japan.
Du har hemvist i Japan eller bor där ett år eller mer, och din tid med hemvist eller vistelse i Japan under de senaste 10 åren överstiger sammanlagt 5 år; du är därför bosatt och inte bara inte permanent bosatt. Även utan japanskt medborgarskap beskattar Japan alla dina inkomster från Japan och utlandet.
Du är bosatt i Japan. Uppgår din tid med hemvist eller vistelse i Japan under de senaste 10 åren sammanlagt till högst 5 år är du inte permanent bosatt (utländska inkomster beskattas bara om de betalas i Japan eller förs över dit); överstiger den 5 år är alla inkomster skattepliktiga. Kontrollera perioderna med hjälp av dina in- och utresedatum.

När du inte är bosatt

Du har ett yrke utomlands som i regel kräver en oavbruten vistelse utanför Japan på ett år eller mer; därför presumeras du inte ha hemvist i Japan (art. 15 i tillämpningsförordningen). Som person som inte är bosatt beskattas du i Japan bara för inkomster från japanska källor. Presumtionen kan motbevisas av de faktiska förhållandena.
Centrum för ditt liv finns inte i Japan, och du har inte bott där oavbrutet ett år eller mer. Som person som inte är bosatt beskattas du i Japan bara för inkomster från japanska källor (art. 2(1)(v) och art. 7 i inkomstskattelagen).

Där reglerna i Japan skiljer sig från de svenska reglerna

Konflikt: bosatt i Sverige och hemvist i Japan samtidigt. Sverige anser dig obegränsat skattskyldig om du är bosatt här, vistas här minst sex månader i följd eller efter en utflyttning har kvar en väsentlig anknytning hit — t.ex. en behållen bostad för åretruntbruk eller familj här. Japan ser till centrum för livet; den som bara tillfälligt reser utomlands och lämnar make, maka eller bostad kvar i Japan förblir bosatt där. Den som byter land men behåller bostaden i det tidigare landet blir därför ofta bosatt i båda länderna. Art. 4.2 i avtalet avgör: stadigvarande bostad → centrum för levnadsintressena → stadigvarande vistelse → medborgarskap → ömsesidig överenskommelse. Spara underlag (hyresavtal, familjens bostadsort, anställningsavtal, var tillgångarna finns).
Konflikt: bosatt i Japan från ankomsten vid ett arbete på ett år eller mer. Kommer du till Japan för ett arbete som i regel kräver en vistelse på ett år eller mer presumerar Japan hemvist i Japan från ankomsten — något minsta antal dagar finns inte (art. 14 i tillämpningsförordningen). Är du fortfarande bosatt i Sverige — t.ex. för att familjen och hemmet finns kvar här — eller har du efter flytten kvar en väsentlig anknytning hit, är du fortfarande obegränsat skattskyldig i Sverige. Då avgör art. 4.2 i avtalet: står en stadigvarande bostad bara i Sverige till ditt förfogande har du hemvist i Sverige; med bostad i båda länderna avgör centrum för levnadsintressena — flyttar familjen med till Japan ligger det oftast där. Säljer du eller hyr du ut den svenska bostaden på lång sikt och flyttar familjen med, upphör i regel den obegränsade skattskyldigheten i Sverige.

Bra att veta

Vilket avtal gäller: skatteavtalet mellan Sverige och Japan från 1983. Mellan Sverige och Japan gäller 2026 avtalet från den 21 januari 1983, i lydelse enligt protokollen från 1999 och 2013 (lag (1983:203)). Det multilaterala instrumentet (MLI) har inte trätt i kraft för något av Sveriges skatteavtal och ändrar alltså inte avtalet år 2026. Har du hemvist i båda länderna enligt deras lagar avgör art. 4.2: stadigvarande bostad → centrum för levnadsintressena → stadigvarande vistelse (även om du inte har någon stadigvarande bostad i något av länderna) → medborgarskap → ömsesidig överenskommelse. Lön: art. 15 (183 dagar under en tolvmånadersperiod); pensioner: ingen särskild artikel — art. 21 (och art. 18 för pensioner från det allmänna); undanröjande av dubbelbeskattning: art. 22 (båda länderna avräknar).
Inget dagtest i Japan, inget i Sverige — kalenderår i båda länderna. Japan räknar inga dagar: bosatt är den som har centrum för sitt liv (hemvist) i Japan eller oavbrutet bor där ett år eller mer. Inte heller Sverige räknar dagar under kalenderåret: det räcker att vara bosatt här, eller så gör en vistelse på minst sex månader i följd dig obegränsat skattskyldig. Båda länderna beskattar per kalenderår. De 183 dagarna för lön i art. 15.2 i avtalet räknas under varje tolvmånadersperiod som börjar eller slutar under beskattningsåret i fråga.
Inte permanent bosatt: svenska inkomster beskattas i Japan bara om de betalas i eller förs över till Japan. Som inte permanent bosatt beskattas du i Japan för utländska inkomster — t.ex. lön för arbete i Sverige, hyra från en bostad i Sverige eller ränta på svenska konton — bara i den mån de betalas i Japan eller förs över till Japan; även avräkningen av utländsk skatt begränsas till denna del. Sverige beskattar fortfarande svenska inkomster som omfattas av den begränsade skattskyldigheten (t.ex. hyra från en svensk fastighet eller lön för arbete i Sverige). Överstiger din tid med hemvist eller vistelse i Japan sammanlagt 5 år inom 10 år beskattar Japan dina inkomster från hela världen.
Hemvist i Sverige: japansk skatt avräknas från den svenska. Har du hemvist i Sverige enligt avtalet beskattar Sverige även inkomster som Japan enligt avtalet får beskatta — t.ex. lön för arbete i Japan utöver gränserna i art. 15.2, inkomster från japanska fastigheter eller japanska pensioner — men avräknar den japanska skatten från den svenska skatten på samma inkomst, högst med den svenska skatt som belöper på inkomsten (art. 22.2 a, lagen om avräkning av utländsk skatt). Inkomst som enligt avtalet beskattas bara i Japan får Sverige beakta vid skattesatsen (art. 22.2 b). Lön för minst sex månaders arbete i Japan kan i stället vara skattefri i Sverige enligt sexmånadersregeln. Avräkning begärs i deklarationen eller med blankett SKV 2703.
Hemvist i Japan: svensk skatt avräknas i Japan. Är Japan din hemviststat enligt avtalet deklarerar du även inkomster som Sverige har beskattat (t.ex. lön för arbete i Sverige) i Japan och avräknar den svenska skatten från den japanska inkomstskatten enligt japansk rätt — högst upp till avräkningstaket, med 3 års framförande (art. 22.1 i avtalet; art. 95 i inkomstskattelagen). Spara underlag för den svenska skatten. Sverige beskattar lön för arbete i Sverige med SINK även om du inte är bosatt här, om inte alla villkor i art. 15.2 är uppfyllda: högst 183 dagar i Sverige under en tolvmånadersperiod som börjar eller slutar under beskattningsåret, en arbetsgivare utan hemvist i Sverige och en lön som inte belastar ett fast driftställe i Sverige.
Arbete i Japan med hemvist i Sverige: 183 dagar under tolv månader (art. 15.2). Lön för arbete som fysiskt utförs i Japan kommer från Japan. Är Sverige din hemviststat enligt avtalet får Japan inte beskatta den bara om alla villkor i art. 15.2 är uppfyllda: högst 183 dagar i Japan under varje tolvmånadersperiod som börjar eller slutar under beskattningsåret i fråga, en arbetsgivare som inte har hemvist i Japan och en lön som inte belastar ett fast driftställe som arbetsgivaren har i Japan. Annars innehåller Japan skatt på lönen för dina arbetsdagar i Japan (för den som inte är bosatt i regel 20,42 %) eller fastställer den, och Sverige avräknar den japanska skatten (art. 22.2 a) — eller lönen är skattefri i Sverige enligt sexmånadersregeln, om villkoren är uppfyllda.
Flytt från Japan till Sverige: inte bosatt från dagen efter utresan. Förflyttas du till Sverige för ett år eller mer presumerar Japan att du inte har hemvist i Japan (art. 15 i tillämpningsförordningen); du är i regel inte bosatt från dagen efter utresan. För utresans år deklarerar du alla inkomster fram till utresan och de japanska inkomsterna därefter — senast den 15 mars året därpå om du har utsett ett skatteombud, annars före utresan. Invånarskatten tas ut av den kommun där du bodde den 1 januari; för flyttåret ska den alltså fortfarande betalas. Därefter beskattar Japan bara japanska inkomster. I Sverige blir du obegränsat skattskyldig från den dag du bosätter dig här eller påbörjar en stadigvarande vistelse.
In- eller utflyttningsåret: båda länderna delar upp året. Bosättningen i Japan börjar när du får hemvist i Japan — vid ett arbete på ett år eller mer vid ankomsten — eller dagen efter ett års vistelse, och upphör vid utresan; årets inkomster delas upp på en period med och en period utan bosättning. Även i Sverige gäller den obegränsade skattskyldigheten bara från den dag du bosätter dig här eller till den dag du reser härifrån (eller så länge en väsentlig anknytning finns kvar); för resten av året beskattas bara inkomster från Sverige. Stäm av perioderna så att samma månader inte beskattas som bosättningstid i båda länderna; överlappande perioder löses enligt art. 4.2 i avtalet.
Japansk utflyttningsskatt: utresa med värdepapper från 100 milj. ¥. Har du vid utresan från Japan värdepapper o.d. till ett värde av 100 milj. ¥ eller mer och har du under de 10 åren före utresan haft hemvist eller vistelseort i Japan i mer än 5 år, beskattar Japan de orealiserade vinsterna som om du hade sålt (art. 60-2 i inkomstskattelagen). Betalningen kan få anstånd i 5 (upp till 10) år om du utser ett skatteombud och ställer säkerhet; skatten bortfaller om du återvänder under denna tid. Hur Sverige beskattar en senare försäljning efter inflyttningen och om den japanska skatten då kan avräknas har inte kontrollerats här — fråga Skatteverket innan du säljer.
Pensioner: båda länderna får beskatta. Avtalet mellan Sverige och Japan har ingen särskild pensionsartikel. Privata pensioner och socialförsäkringspensioner omfattas av art. 21: hemviststaten beskattar dem, men den stat där de härrör från får också beskatta dem (art. 21.3). En svensk pension till en person bosatt i Japan får därför beskattas i Sverige, i regel med SINK (22,5 % år 2026, 20 % från 2027), och Japan avräknar den svenska skatten (art. 22.1). En japansk pension till en person med hemvist i Sverige får Japan beskatta, och Sverige avräknar den japanska skatten (art. 22.2 a). Pensioner från staten eller en kommun för arbete i dess tjänst beskattas bara i den betalande staten, om du inte har hemvist i och är medborgare i den andra staten (art. 18.2).
Socialförsäkring: avtal mellan Sverige och Japan, utsändning upp till 60 månader. Sverige har ett avtal om social trygghet med Japan. Är du utsänd att arbeta i Japan omfattas du oftast av svensk socialförsäkringslagstiftning i högst 60 månader; för den som är utsänd av staten finns ingen tidsgräns. Avtalet styr bara de ersättningar som ingår i det — för andra ersättningar gäller samma regler som för länder utan avtal; klara ut sjukförsäkringen med arbetsgivaren före utsändningen. Skatteavtalet reglerar inte socialavgifter.

Så löses dubbel hemvist

Om båda länderna anser att du är bosatt där tillämpas skatteavtalets art. 4.2: Avtal mellan Sverige och Japan för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt beträffande skatter på inkomst, undertecknat i Stockholm den 21 januari 1983, i lydelse enligt protokollen av den 19 februari 1999 och den 5 december 2013 (lag (1983:203) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Japan). Kriterierna prövas i tur och ordning — stadigvarande bostad, centrum för levnadsintressena, vanlig vistelse, medborgarskap och till sist ömsesidig överenskommelse mellan skattemyndigheterna.

Skatteavtalet i detalj: inkomster, skattesatser, 183-dagarsregeln →

Begrepp du stöter på i Japan

住所 (jūsho): hemvist — centrum för livet, bestämt utifrån objektiva fakta som bostad, yrke, tillgångar och var de anhöriga bor
居所 (kyosho): vistelseort — ett oavbrutet år i Japan gör dig bosatt
居住者 (kyojūsha): person som är bosatt i Japan
非永住者 (hi-eijūsha): inte permanent bosatt — utländska inkomster beskattas bara om de betalas i Japan eller förs över dit
源泉徴収 (gensen chōshū): skatteavdrag vid källan — för den som inte är bosatt i regel 20,42 % på lön för arbete i Japan
国外転出時課税 (kokugai tenshutsu-ji kazei): japansk utflyttningsskatt vid utresa med värdepapper från 100 milj. ¥

Frågor

Jag ska arbeta två år i Japan och behåller mitt hem i Sverige. Var har jag hemvist?

Japan presumerar hemvist i Japan från ankomsten vid ett arbete som kräver en vistelse på ett år eller mer. Behåller du ditt hem och din familj i Sverige är du fortfarande obegränsat skattskyldig här. Enligt art. 4.2 har du hemvist i Sverige om en stadigvarande bostad står till ditt förfogande bara här; med bostad i båda länderna avgör centrum för levnadsintressena — flyttar familjen med till Japan ligger det oftast där.

När får Japan beskatta min lön om jag har hemvist i Sverige?

Lön för arbete som fysiskt utförs i Japan kommer från Japan. Enligt art. 15.2 får Japan inte beskatta den om du vistas i Japan högst 183 dagar under varje tolvmånadersperiod som börjar eller slutar under beskattningsåret, arbetsgivaren inte har hemvist i Japan och inget japanskt fast driftställe bär lönen. Annars tar Japan ut skatt på lönen för arbetsdagarna i Japan, och Sverige avräknar den japanska skatten.

Vilket avtal gäller mellan Sverige och Japan?

Avtalet från den 21 januari 1983, i lydelse enligt protokollen från 1999 och 2013 (lag (1983:203)). Det multilaterala instrumentet (MLI) har inte trätt i kraft för Sveriges skatteavtal. Lön regleras i art. 15; avtalet har ingen särskild pensionsartikel, så pensioner faller under art. 21 (och art. 18 för pensioner från det allmänna); undanröjande av dubbelbeskattning i art. 22.

Källor

Lagstiftning och officiell vägledning

Income Tax Act (Japan), art. 2(1)(iii)–(v) — Bosatt: en fysisk person som har hemvist (domicil) i Japan eller som fram till i dag oavbrutet i ett år eller mer har haft vistelseort i Japan. Inte permanent bosatt: en bosatt person utan japanskt medborgarskap som under de senaste 10 åren sammanlagt högst 5 år har haft hemvist eller vistelseort i Japan. Inte bosatt: varje annan fysisk person.
Income Tax Act (Japan), art. 3 — Statliga och kommunala tjänstemän (utom de som saknar japanskt medborgarskap och andra personer som anges i regeringsförordning) anses ha hemvist i Japan även under perioder då de inte har hemvist där. Närmare föreskrifter om hur hemvisten bestäms meddelas i regeringsförordning.
art. 15 i tillämpningsförordningen till den japanska inkomstskattelagen (Order for Enforcement of the Income Tax Act) — För en person som ska bo utanför Japan presumeras att hon eller han inte har hemvist i Japan om (1) personen har ett yrke som i regel kräver en oavbruten vistelse utomlands på ett år eller mer, eller (2) personen har utländskt medborgarskap eller permanent uppehållsrätt utomlands och inga omständigheter — t.ex. anhöriga i Japan som personen delar försörjningen med — tyder på en återkomst för att huvudsakligen bo i Japan. Familjemedlemmar som bor tillsammans med personen och delar försörjningen behandlas på samma sätt.
NTA Tax Answer No. 1926 (law as of 1 April 2026) — En anställd i ett japanskt företag som förflyttas till ett utländskt kontor för en planerad tid på ett år eller mer anses i regel inte ha hemvist i Japan och blir inte bosatt. Under utresans år deklarerar personen, om ett skatteombud har utsetts, alla inkomster under bosättningsperioden och de japanska inkomsterna under perioden utan bosättning mellan den 16 februari och den 15 mars året därpå; utan skatteombud ska en slutlig deklaration lämnas före utresan. Hyra från japanska fastigheter är i regel föremål för skatteavdrag med 20,42 %.
Basic Circular on Income Tax 2-1 to 2-4 — Hemvist betyder centrum för en persons liv och bestäms utifrån objektiva fakta (2-1). Är syftet med vistelsen utomlands tydligt tillfälligt (maken eller makan stannar i Japan, bostaden behålls för tiden efter återkomsten osv.) behandlas personen som om hon eller han behåller en vistelseort i Japan under vistelsen utomlands (2-2). En person utan hemvist vid inresan är inte bosatt fram till dagen ett år efter inresan och bosatt från dagen därefter (2-3). ”Ett år” räknas från dagen efter inresan (2-4).
NTA Tax Answer No. 2012 (law as of 1 April 2026) — Om centrum för livet finns i Japan avgörs utifrån objektiva fakta som bostad, yrke, var tillgångarna finns, var de anhöriga bor och medborgarskap. Vistelsedagarna ensamma är inte avgörande; man kan alltså vara bosatt i Japan även efter 183 dagar eller mer utomlands. Är en person bosatt i båda staterna avgör skatteavtalet var hemvisten finns, vid behov genom ömsesidig överenskommelse mellan myndigheterna.
art. 14 i tillämpningsförordningen till den japanska inkomstskattelagen (Order for Enforcement of the Income Tax Act) — För en person som ska bo i Japan presumeras att hon eller han har hemvist i Japan om (1) personen har ett yrke som i regel kräver en oavbruten vistelse i Japan på ett år eller mer, eller (2) personen har japanskt medborgarskap och make, maka eller andra anhöriga i Japan som personen delar försörjningen med, eller andra omständigheter tyder på en oavbruten vistelse i Japan på ett år eller mer. Familjemedlemmar som bor tillsammans med personen och delar försörjningen behandlas på samma sätt.
Income Tax Act (Japan), arts 5 and 7; NTA Tax Answer No. 2010 — Bosatta som inte är ”inte permanent bosatta” beskattas för alla inkomster från Japan och utlandet. Inte permanent bosatta beskattas för andra inkomster än utländska inkomster och för utländska inkomster som betalas i Japan eller förs över från utlandet. Den som inte är bosatt beskattas bara för inkomster från japanska källor.
Skatteavtalet mellan Sverige och Japan, undertecknat i Stockholm den 21 januari 1983, i lydelse enligt protokollen av den 19 februari 1999 och den 5 december 2013 (lag (1983:203) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Japan) — Avtalet trädde i kraft den 18 september 1983; protokollet från 1999 trädde i kraft den 25 december 1999 och protokollet från 2013 den 12 oktober 2014. Enda giltiga texten är den engelska; den svenska texten i bilagan till lagen är en översättning.
art. 4.2 a i skatteavtalet mellan Sverige och Japan (1983) — En fysisk person som har hemvist i båda staterna anses ha hemvist endast i den stat där personen har en bostad som stadigvarande står till hans eller hennes förfogande; har personen en sådan bostad i båda staterna, anses hemvisten endast vara i den stat med vilken de personliga och ekonomiska förbindelserna är starkast (centrum för levnadsintressena).
art. 4.2 b i skatteavtalet mellan Sverige och Japan (1983) — Kan det inte avgöras i vilken stat centrum för levnadsintressena finns, eller har personen inte någon stadigvarande bostad i någon av staterna, anses personen ha hemvist endast i den stat där han eller hon stadigvarande vistas.
art. 4.2 c och d i skatteavtalet mellan Sverige och Japan (1983) — Vistas personen stadigvarande i båda staterna eller i ingen av dem, anses hemvisten endast vara i den stat där personen är medborgare (c); är personen medborgare i båda staterna eller i ingen av dem, avgör de behöriga myndigheterna frågan genom ömsesidig överenskommelse (d; förfarandet i art. 24).
art. 15.2 i skatteavtalet mellan Sverige och Japan (1983) — Lön för arbete i den andra staten beskattas bara i hemviststaten om mottagaren vistas i den andra staten sammanlagt högst 183 dagar under en tolvmånadersperiod som börjar eller slutar under beskattningsåret i fråga, ersättningen betalas av en arbetsgivare som inte har hemvist i den andra staten (eller på dennes vägnar) och den inte belastar ett fast driftställe som arbetsgivaren har där.
art. 21.1 och 21.3 i skatteavtalet mellan Sverige och Japan (1983) — Inkomst som inte behandlas i avtalets tidigare artiklar beskattas i mottagarens hemviststat (21.1), men om den härrör från den andra staten får den också beskattas där (21.3). Avtalet har ingen särskild artikel om pensioner (utom pensioner från det allmänna i art. 18) och ingen allmän regel om kapitalvinst på aktier — sådana inkomster omfattas av art. 21.
art. 22.2 i skatteavtalet mellan Sverige och Japan (1983) — Sverige: japansk skatt på inkomst som enligt avtalet får beskattas i Japan avräknas från den svenska skatten på inkomsten, med beaktande av svensk lagstiftning om avräkning av utländsk skatt (a); inkomst som enligt avtalet beskattas bara i Japan får Sverige beakta vid fastställandet av skattesatsen för den progressiva svenska skatten (b).
3 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) (IL) — Obegränsat skattskyldiga (för inkomster från hela världen) är den som 1) är bosatt i Sverige, 2) stadigvarande vistas i Sverige eller 3) har väsentlig anknytning till Sverige och tidigare har varit bosatt här. Regeln gäller inte personal vid utländska beskickningar och konsulat som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 17 § 2–4.
Skatteverket — ”Skattskyldighet” (begränsad och obegränsad skattskyldighet; ändrad 2026-01-30) — Du är bosatt i Sverige om ditt egentliga bo och hemvist finns här (och du ska då vara folkbokförd). Stadigvarande vistelse är en vistelse i Sverige på minst sex månader i följd; kortare avbrott, t.ex. resor hem, bryter den inte. Efter en utflyttning kan väsentlig anknytning följa av bl.a. en kvarvarande bostad, familj eller betydande tillgångar här. Den som inte är obegränsat skattskyldig är begränsat skattskyldig — bara för vissa inkomster från Sverige.
3 kap. 7 § IL (väsentlig anknytning) — Om en person som tidigare varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit bedöms med hänsyn till: svenskt medborgarskap; hur länge han var bosatt här; om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort; om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl; om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk; om han har sin familj här; om han bedriver näringsverksamhet här; om han genom tillgångar direkt eller indirekt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här; om han har en fastighet här; liknande förhållanden. Under fem år från utresan anses en svensk medborgare, eller den som sammanlagt minst tio år har varit bosatt eller stadigvarande vistats här, ha väsentlig anknytning, om han inte visar motsatsen.
Income Tax Act (Japan), art. 95; NTA Tax Answer No. 1240 — En bosatt person som betalar utländsk inkomstskatt drar av den från den japanska inkomstskatten upp till avräkningstaket (årets inkomstskatt × justerade utländska inkomster ÷ sammanlagda inkomster); ett överskott avräknas upp till taket för den särskilda inkomstskatten för återuppbyggnaden. Outnyttjade tak och överskott kan föras vidare i 3 år. För inte permanent bosatta räknas bara utländska inkomster som betalas i Japan eller förs över dit. Skatt över avtalets skattesats kan inte avräknas. Till deklarationen fogas en specifikation över avräkningen av utländsk skatt och underlag för den utländska skatten.
3 kap. 17–18 §§ IL (begränsad skattskyldighet) — Den som inte är obegränsat skattskyldig är begränsat skattskyldig — bara för vissa inkomster från Sverige: lön, pension och arvoden som omfattas av SINK-lagen (enligt IL om du har begärt beskattning enligt IL); inkomst från fast driftställe eller fastighet i Sverige; kapitalvinst på svenska fastigheter och bostadsrätter; utdelning från svenska ekonomiska föreningar m.m. Royalty från en näringsverksamhet med fast driftställe i Sverige räknas som inkomst från driftstället. Ränta finns inte med i uppräkningen.
Lag (1986:468) om avräkning av utländsk skatt — 1 kap. 7 §, 2 kap. 1, 2, 7 och 17 §§ — Den som är obegränsat skattskyldig och har beskattats i en utländsk stat för en intäkt som har källa där har rätt till avräkning av den utländska skatten från den svenska statliga och kommunala inkomstskatten (2 kap. 1 §); avräkning sker i första hand från statlig inkomstskatt (2 kap. 7 §) och högst med den svenska skatt som belöper på den utländska inkomsten. Omfattas inkomsten av ett skatteavtal sker avräkningen med stöd av avtalet, och ger avtalet rätt till större nedsättning gäller avtalet (2 kap. 2 §, 1 kap. 7 §). Utländsk skatt som inte ryms kan föras vidare (överskjutande belopp, 2 kap. 17 §).
Skatteverket — ”Avräkning av utländsk skatt” (ändrad 2026-04-01) — Avräkning begärs i deklarationen under ”Övriga upplysningar” eller med blankett SKV 2703; spara underlag för den betalda skatten. Avräkningen kan inte överstiga den svenska skatten på inkomsten; ett överskjutande belopp får föras vidare i fem år. Om den utländska skatten senare sätts ned ska du meddela Skatteverket inom tre månader från beslutet.
3 kap. 9–13 §§ IL (sexmånadersregeln och ettårsregeln) — Den som är obegränsat skattskyldig och på grund av en anställning vistas utomlands i minst sex månader är inte skattskyldig i Sverige för inkomsten av anställningen till den del den beskattas i verksamhetslandet (om den inte beskattats där i strid med landets lag eller ett skatteavtal); varar vistelsen minst ett år i samma land gäller undantaget även om inkomsten inte beskattas där på grund av lagstiftning, administrativ praxis eller annat avtal än skatteavtal. Ettårsregeln gäller inte anställningar hos staten, regioner, kommuner eller församlingar inom Svenska kyrkan annat än vid tjänsteexport, och inte uppdrag som ledamot av Europaparlamentet; ingen av reglerna gäller anställning ombord på svenskt, danskt eller norskt luftfartyg eller ombord på fartyg (med ett särskilt undantag för utländska fartyg i oceanfart). Kortare uppehåll i Sverige får motsvara högst sex dagar per hel anställningsmånad eller 72 dagar per anställningsår.
art. 22.1 i skatteavtalet mellan Sverige och Japan (1983) — Japan: svensk skatt som betalas på inkomst från Sverige som enligt avtalet får beskattas i Sverige avräknas, med beaktande av japansk lagstiftning om avräkning, från den japanska skatten, högst med den japanska skatt som belöper på inkomsten.
5, 6 a och 7 §§ lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK), i lydelse enligt SFS 2025:1355 och 2025:1356 — Den som är bosatt utomlands betalar SINK på lön för arbete i Sverige, lön från svenska staten, en kommun eller en region (oavsett var arbetet utförs), styrelsearvoden från svenska företag, svenska pensioner och vissa sociala förmåner. Skatten är 22,5 % på inkomster som uppbärs efter den 31 december 2025 och 20 % på inkomster som uppbärs efter den 31 december 2026 (sjömansinkomst 15 %). Lön från en utländsk arbetsgivare är undantagen om du vistas i Sverige högst 183 dagar under en tolvmånadersperiod, arbetsgivaren inte hör hemma i Sverige och lönen inte belastar ett fast driftställe här (6 a §). Undantaget gäller inte vid uthyrning av arbetskraft, när du arbetar under ledning och kontroll av en uppdragsgivare i Sverige (ett företag som är skattskyldigt för näringsverksamhet här, staten, en kommun eller en region) (6 a § andra stycket SINK-lagen) — utom vid arbete här i högst 15 dagar i följd och sammanlagt högst 45 dagar per kalenderår (6 b §).
Income Tax Act (Japan), arts 161, 212, 213; NTA Tax Answer No. 2884 — Den som betalar japanska inkomster till personer som inte är bosatta gör skatteavdrag: 20,42 % på lön och andra ersättningar för personliga tjänster, avgångsvederlag, hyror för fastigheter, låneränta och royalty; 15,315 % på utdelning och ränta från börsnoterade aktier. Nedsättning eller befrielse enligt ett skatteavtal begärs med ”Application Form for Income Tax Convention” via utbetalaren senast dagen före betalningen.
Ministry of Internal Affairs and Communications — Individual inhabitant tax — Invånarskatt tas ut av personer som den 1 januari har hemvist i en kommun (prefektur). Den inkomstberoende delen är 10 % (4 % prefektur, 6 % kommun) av föregående års inkomster (1 januari–31 december); delen per capita är ett fast belopp. För anställda dras skatten i regel av från lönen.
Income Tax Act (Japan), art. 60-2; NTA Tax Answer No. 1478 — Den som vid utresan har värdepapper o.d. till ett värde av 100 milj. ¥ eller mer och under de 10 åren dessförinnan har haft hemvist eller vistelse i Japan i mer än 5 år beskattas som om värdepapperen hade sålts; anstånd i 5 (upp till 10) år med skatteombud och säkerhet.
art. 18.2 i skatteavtalet mellan Sverige och Japan (1983) — Pension som betalas av en stat eller dess lokala myndigheter, eller från fonder som de bidrar till, för arbete i deras tjänst beskattas bara i denna stat — utom om mottagaren har hemvist i och är medborgare i den andra staten; då beskattas pensionen bara där.
Skatteverket — ”SINK – särskild inkomstskatt för utomlands bosatta” (ändrad 2026-09-30) — SINK är 22,5 % år 2026 och 20 % från den 1 januari 2027; någon deklaration behövs inte. I stället för SINK kan du varje år begära beskattning enligt IL: genomsnittlig kommunalskatt och statlig skatt, avdrag för kostnader och skyldighet att deklarera; grundavdrag får du om minst 90 % av din förvärvsinkomst beskattas i Sverige. För allmän pension gäller ett skattefritt belopp på 3 799 kronor per månad (2026).
Försäkringskassan — ”Jobba utanför EU/EES eller i Schweiz och Storbritannien” (senast uppdaterad 7 maj 2025) — Sverige har avtal om social trygghet med vissa länder utanför EU/EES; avtalen kan gälla olika ersättningar (t.ex. barnbidrag, föräldrapenning, sjukpenning eller pension), och reglerna om i vilket land du är försäkrad styr bara de ersättningar som ingår i respektive avtal. Med Japan finns ett avtal: den som är utsänd att arbeta i Japan omfattas i högst 60 månader oftast av svensk socialförsäkringslagstiftning; för den som är utsänd av staten finns ingen tidsgräns.
Income Tax Act (Japan), art. 89; NTA Tax Answer No. 2260 — Sju skikt på den beskattningsbara inkomsten: 5 % (under 1,95 milj. ¥), 10 % (under 3,3 milj. ¥), 20 % (under 6,95 milj. ¥), 23 % (under 9 milj. ¥), 33 % (under 18 milj. ¥), 40 % (under 40 milj. ¥), 45 % (från 40 milj. ¥). För 2013–2037 betalas dessutom en särskild inkomstskatt för återuppbyggnaden på 2,1 % av grundinkomstskatten. Den särskilda inkomstskatten för försvaret enligt 2026 års reform gäller från 2027 (den sammanlagda skattesatsen är oförändrad).
Income Tax Act (Japan), arts 120–121; NTA Tax Answer No. 1900 — För de flesta anställda avräknas skatten i den årliga justeringen, och någon slutlig deklaration behövs inte; den krävs t.ex. vid en årslön över 20 milj. ¥, andra inkomster över 200 000 ¥ eller lön från en utbetalare utan japansk skyldighet att göra skatteavdrag.
Act on Submission of Statement of Overseas Wire Transfers, art. 5; NTA Tax Answer No. 7456 — En bosatt person (utom en inte permanent bosatt) som den 31 december har utländska tillgångar på sammanlagt mer än 50 milj. ¥ lämnar senast den 30 juni året därpå en förteckning över de utländska tillgångarna till skattekontoret; underlåtenhet höjer straffavgiften och kan leda till straff.

Rättspraxis

Japans högsta domstol, andra lilla avdelningen, 平成20年(行ヒ)第139号, 2011-02-18 — Ett gåvoskattemål om ”hemvist” (tidigare art. 1-2 första stycket i arvsskattelagen). En person som var utsänd till Hongkong och tillbringade ungefär två tredjedelar av utsändningstiden där hade ingen hemvist i Japan när gåvan togs emot, trots att personen tillbringade ungefär en fjärdedel av tiden i Japan, även arbetade i Japan och styrde sina dagar i Japan för att undvika skatt. En avsikt att undvika skatt grundar ensam ingen hemvist i Japan.

Uppdaterad 2026-11-10. Resultatet är endast information och utgör inte skatterådgivning eller juridisk rådgivning. Skattemyndigheter och domstolar kan tolka reglerna annorlunda, bland annat på grund av omständigheter som inte tas upp här, och lagstiftningen ändras. Rådgör med en kvalificerad rådgivare innan du fattar beslut.

Kontrollera din status