Skattemässigt bosatt i Schweiz eller i Sverige?

Schweiz anser dig skattskyldig om du har skatterättslig hemvist där — en bostad med avsikt att stanna, centrum för ditt liv — eller vistas där 30 dagar med förvärvsarbete eller 90 dagar utan. Sverige anser dig obegränsat skattskyldig om du är bosatt här, vistas här minst sex månader i följd eller efter en utflyttning har kvar en väsentlig anknytning hit. Dubbel bosättning löses enligt art. 4.2 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz från den 7 maj 1965. Avtalet låter Sverige beskatta aktievinster i fem år efter flytten för den som var svensk medborgare när hemvisten i Sverige upphörde.

Kontrollera din status: Sverige och Schweiz

Kostnadsfritt, utan registrering, cirka 3 minuter. Slutsats enligt inkomstskattelagen (IL), jämförd med lagen i Schweiz och skatteavtalet.

När Schweiz anser att du är bosatt där i skattehänseende

Schweiz anser dig bosatt om du har skatterättslig hemvist där (bostad med avsikt att stanna, centrum för ditt liv) eller redan om du vistas där 30 dagar med förvärvsarbete eller 90 dagar utan förvärvsarbete.

Bostad och familj i Schweiz grundar skatterättslig hemvist: du är obegränsat skattskyldig i Schweiz (inkomstskatt till förbundet, kantonen och kommunen på inkomster från hela världen).
Du har vistats i Schweiz minst 30 dagar med förvärvsarbete (eller 90 dagar utan) — en skatterättslig vistelse: du är skattskyldig i Schweiz från den första dagen av din vistelse.

När du inte är bosatt

En vistelse enbart för studier eller medicinsk behandling grundar ingen skattskyldighet i Schweiz (art. 3 abs. 4 DBG).
Gränserna på 30/90 dagar är inte nådda och du har ingen hemvist — du är inte obegränsat skattskyldig i Schweiz. Lön för arbete som fysiskt utförs i Schweiz beskattas där om en schweizisk arbetsgivare eller ett schweiziskt fast driftställe betalar den (källskatt). Vid en icke-schweizisk arbetsgivare gäller art. 16.2 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (183 dagar under beskattningsåret).

Där reglerna i Schweiz skiljer sig från de svenska reglerna

Dubbel bosättning: både Sverige och Schweiz anser dig obegränsat skattskyldig. Schweiz beskattar dig för inkomster från hela världen om du har hemvist eller vistelse där; Sverige också, om du är bosatt här, vistas här stadigvarande eller efter en utflyttning har kvar en väsentlig anknytning hit. Art. 4.2 i avtalet avgör vilket land som är din hemviststat enligt avtalet: stadigvarande bostad, därefter centrum för levnadsintressena, stadigvarande vistelse och medborgarskap. Avtalet innehåller ingen regel som låter Sverige fortsätta att beskatta dig som obegränsat skattskyldig när hemvisten enligt avtalet finns i Schweiz — Sverige får då bara beskatta de inkomster som avtalet tillåter, t.ex. inkomster från svenska fastigheter eller svenska socialförsäkringsförmåner.
Schweiz anser dig skattskyldig redan efter 30 eller 90 dagar. För Schweiz räcker 30 dagars vistelse med förvärvsarbete (90 utan), även med tillfälliga avbrott — långt mindre än de sex månader i följd som krävs för stadigvarande vistelse i Sverige. Enligt art. 4.2 i avtalet är ett hotell eller ett annat tillfälligt boende ingen stadigvarande bostad: finns din enda stadigvarande bostad i Sverige har du fortfarande hemvist i Sverige enligt avtalet. Schweiz får då beskatta lönen för dina arbetsdagar i Schweiz bara enligt art. 16.2 — om du vistas där mer än 183 dagar under beskattningsåret eller om en schweizisk arbetsgivare eller ett schweiziskt fast driftställe bär lönen; Sverige avräknar då den schweiziska skatten. Spara underlag som visar att du bor tillfälligt i Schweiz (t.ex. tidsbegränsat hyresavtal, tjänstebostad).
Familj i Schweiz. För Schweiz har gifta personer sin hemvist på den ort där familjen har sitt gemensamma hem. Har du en stadigvarande bostad i båda länderna avgör centrum för levnadsintressena enligt art. 4.2 a i avtalet — och en familj som bor i Schweiz drar det till Schweiz. Har du hemvist i Schweiz enligt avtalet får Sverige bara beskatta de inkomster som avtalet tillåter, även om du fortfarande är obegränsat skattskyldig här enligt svensk rätt. Det är du som måste visa att hemvisten har flyttats.

Bra att veta

Vilket avtal gäller: skatteavtalet från 1965 med särskilda regler för den som flyttar. Mellan Sverige och Schweiz gäller 2026 avtalet från den 7 maj 1965, i lydelse enligt protokollen från 1992, 2011 och 2019 (lag (1987:1182)); det multilaterala instrumentet (MLI) gäller inte för avtalet. Har du hemvist i båda länderna avgör art. 4.2: stadigvarande bostad → centrum för levnadsintressena → stadigvarande vistelse → medborgarskap → ömsesidig överenskommelse. Avtalet har några särskilda regler: vid en slutgiltig flytt upphör skattskyldigheten i det gamla landet vid utgången av den dag då flytten slutförts (art. 4.4); Sverige får beskatta vinst på aktier i fem år efter flytten för den som var svensk medborgare när hemvisten i Sverige upphörde (art. 13.4); utbetalningar enligt svensk socialförsäkringslagstiftning får beskattas i Sverige (art. 19.2).
Arbete i Schweiz med hemvist i Sverige (art. 16.2). Har du hemvist i Sverige enligt avtalet får Schweiz beskatta lön för arbete som fysiskt utförs i Schweiz bara om du vistas där mer än 183 dagar under beskattningsåret, arbetsgivaren har hemvist i Schweiz eller ett schweiziskt fast driftställe bär lönen (art. 16.2). Avtalet mellan Sverige och Schweiz har ingen särskild regel för gränsgångare. Får Schweiz beskatta lönen avräknar Sverige den schweiziska skatten (art. 24.1) — eller lönen är skattefri i Sverige enligt sexmånadersregeln, om du arbetar i Schweiz minst sex månader och villkoren är uppfyllda.
Så undanröjer Sverige dubbelbeskattning av schweiziska inkomster. Har du hemvist i Sverige enligt avtalet beskattar Sverige även inkomster som Schweiz enligt avtalet får beskatta (t.ex. lön för arbete i Schweiz, hyra från en bostad i Schweiz, schweiziska pensioner), men avräknar den schweiziska skatten, högst med den svenska skatt som belöper på inkomsten (art. 24.1–24.2, lagen om avräkning av utländsk skatt). Lön från den schweiziska staten, en kanton eller en kommun som enligt art. 20 beskattas bara i Schweiz undantas i stället från svensk skatt, med progressionsförbehåll. Schweizisk utdelning får beskattas i Schweiz med högst 15 %; ränta och royalty beskattas bara i hemviststaten.
Hemvist i Schweiz: svenska inkomster undantas med progressionsförbehåll. Har du hemvist i Schweiz enligt avtalet undantar Schweiz inkomster som Sverige enligt avtalet får beskatta — t.ex. lön för arbete i Sverige eller inkomster från svenska fastigheter — men får beakta dem vid skattesatsen (art. 24.5). För svensk utdelning (kupongskatt, enligt avtalet högst 15 %) medger Schweiz på ansökan lättnad (art. 24.6). Utbetalningar enligt svensk socialförsäkringslagstiftning, t.ex. allmän pension, får Sverige beskatta — i regel med SINK — och Sverige avräknar då den schweiziska skatten på pensionen (art. 19.2, 24.3).
In- eller utflyttningsåret: båda länderna beskattar bara en del av året. Den schweiziska skattskyldigheten löper från den dag du etablerar hemvist eller vistelse till avresan (pro rata). Även Sverige beskattar inkomster från hela världen bara för den tid du är obegränsat skattskyldig; för resten av året beskattas bara inkomster från Sverige. Enligt art. 4.4 i avtalet upphör skattskyldigheten i det land du slutgiltigt flyttar från, i den mån den hänger samman med hemvisten, vid utgången av den dag då flytten slutförts. Stäm av datumen i båda länderna.
Flytt från Sverige till Schweiz: aktievinster i fem år — bara för svenska medborgare. Enligt tioårsregeln beskattar Sverige kapitalvinst på aktier och liknande om du under avyttringsåret eller något av de tio föregående kalenderåren har varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige (3 kap. 19 § IL). Har du hemvist i Schweiz enligt avtalet begränsar art. 13.4 denna rätt: Sverige får beskatta vinst på aktier och andra andelar eller rättigheter i bolag bara om du säljer inom fem år efter att din hemvist i Sverige upphörde och du var svensk medborgare vid den tidpunkten; annars beskattas vinsten bara i Schweiz (art. 13.3). Driver du enskild näringsverksamhet som efter flytten inte längre beskattas i Sverige uttagsbeskattas tillgångarna; anstånd gäller bara vid flytt inom EES, och Schweiz hör inte till EES.
Källskatt vid tillstånd B eller L. Har du som utländsk medborgare uppehållstillstånd B eller korttidstillstånd L — inte bosättningstillstånd C — håller en schweizisk arbetsgivare inne källskatt på lönen. Från en bruttoinkomst på 120 000 CHF är ordinarie taxering (deklaration) obligatorisk; under denna gräns kan du begära den oåterkalleligt senast den 31 mars året därpå. Har din arbetsgivare varken säte eller fast driftställe i Schweiz (t.ex. en svensk arbetsgivare medan du arbetar på distans från Schweiz) görs inget avdrag, och du taxeras ordinarie.
Schweizisk beskattning efter levnadsomkostnaderna. Utländska medborgare som flyttar till Schweiz för första gången (eller efter tio års frånvaro) och inte förvärvsarbetar där kan i de flesta kantoner beskattas efter sina levnadsomkostnader i stället för efter inkomst och förmögenhet (lägsta underlag för förbundsskatten 2025: 434 700 CHF eller sju gånger årshyran, om det är högre). Zürich, Basel-Stadt, Schaffhausen och Appenzell Ausserrhoden erbjuder den inte. Avtalet mellan Sverige och Schweiz innehåller ingen särskild regel om sådan beskattning, till skillnad från vissa andra av Schweiz avtal; om Sverige godtar hemvist i Schweiz enligt avtalet för den som beskattas efter levnadsomkostnaderna har inte kontrollerats.
Pensioner: tjänstepension och svensk allmän pension får beskattas i källstaten. Pensioner och livräntor som inte är socialförsäkringsförmåner får beskattas i den stat där de härrör från (art. 19.1) — t.ex. en svensk tjänstepension till en person bosatt i Schweiz i Sverige, i regel med SINK, och en schweizisk pension från andra pelaren till en person med hemvist i Sverige i Schweiz; hemviststaten får också beskatta dem och undanröjer dubbelbeskattningen. Utbetalningar enligt svensk socialförsäkringslagstiftning till en person med hemvist i Schweiz får Sverige beskatta och avräknar då den schweiziska skatten (art. 19.2, 24.3). Schweiziska socialförsäkringsförmåner (AHV/IV) omfattas inte av art. 19 och beskattas därför enligt art. 22 bara i hemviststaten. För pensioner som betalades ut redan den 28 februari 2011 till en person som då hade hemvist i den andra staten kan äldre regler gälla.
Socialförsäkring: förordning (EG) nr 883/2004 gäller även i förhållande till Schweiz. EU:s regler om samordning av de sociala trygghetssystemen gäller även i förhållande till Schweiz: i regel är du försäkrad i det land där du arbetar (AHV/IV i Schweiz); den som av en svensk arbetsgivare sänds ut till Schweiz för högst 24 månader stannar kvar i det svenska systemet (intyg A1); artikel 13 gäller arbete i flera stater. Skatteavtalet reglerar inte socialavgifter.
Kantons- och kommunalskatterna dominerar. Skattskyldigheten i Schweiz bestäms enligt samma kriterier för förbundet, kantonen och kommunen, men den största delen av inkomstskatten består av kantons- och kommunalskatt, och skattesatserna skiljer sig avsevärt mellan kantoner och kommuner.

Så löses dubbel hemvist

Om båda länderna anser att du är bosatt där tillämpas skatteavtalets art. 4.2: Avtal mellan Konungariket Sverige och Schweiziska Edsförbundet för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet, undertecknat i Stockholm den 7 maj 1965, i lydelse enligt protokollen av den 10 mars 1992, den 28 februari 2011 och den 19 juni 2019 (lag (1987:1182) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Schweiz). Kriterierna prövas i tur och ordning — stadigvarande bostad, centrum för levnadsintressena, vanlig vistelse, medborgarskap och till sist ömsesidig överenskommelse mellan skattemyndigheterna.

Skatteavtalet i detalj: inkomster, skattesatser, 183-dagarsregeln →

Begrepp du stöter på i Schweiz

steuerrechtlicher Wohnsitz (Art. 3 DBG): skatterättslig hemvist — bostad med avsikt att stanna varaktigt, centrum för ditt liv; för gifta det gemensamma familjehemmet
steuerrechtlicher Aufenthalt: skatterättslig vistelse — 30 dagar med förvärvsarbete eller 90 dagar utan, även med tillfälliga avbrott
Quellensteuer: källskatt som den schweiziska arbetsgivaren drar av från lönen, t.ex. vid uppehållstillstånd B eller korttidstillstånd L
Besteuerung nach dem Aufwand: beskattning efter levnadsomkostnaderna för utländska inflyttade som inte förvärvsarbetar i Schweiz
Kantons- und Gemeindesteuern: kantons- och kommunalskatter — den största delen av den schweiziska inkomstskatten; skattesatserna skiljer sig avsevärt
AHV/IV: den schweiziska ålders-, efterlevande- och invaliditetsförsäkringen

Frågor

Jag flyttar till Schweiz och behåller min bostad i Sverige. Vad gäller?

Behåller du en bostad för åretruntbruk i Sverige kan du fortfarande vara obegränsat skattskyldig här på grund av väsentlig anknytning. Art. 4.2 i avtalet avgör var du har hemvist: stadigvarande bostad → centrum för levnadsintressena → stadigvarande vistelse → medborgarskap. Får Schweiz hemvisten får Sverige bara beskatta de inkomster som avtalet tillåter; avtalet har ingen regel som låter Sverige fortsätta att beskatta dig som obegränsat skattskyldig.

Hur länge får jag arbeta i Schweiz för en svensk arbetsgivare?

Har du hemvist i Sverige enligt avtalet får Schweiz beskatta lönen för arbete där bara om du vistas i Schweiz mer än 183 dagar under beskattningsåret, arbetsgivaren har hemvist i Schweiz eller ett schweiziskt fast driftställe bär lönen (art. 16.2). Avtalet har ingen särskild regel för gränsgångare. Får Schweiz beskatta lönen avräknar Sverige den schweiziska skatten (art. 24.1).

Hur beskattas pensioner mellan Sverige och Schweiz?

Tjänstepensioner och livräntor får beskattas i den stat där de härrör från (art. 19.1). Utbetalningar enligt svensk socialförsäkringslagstiftning till en person bosatt i Schweiz får Sverige beskatta, och Sverige avräknar då den schweiziska skatten (art. 19.2, 24.3). Schweiziska AHV/IV-förmåner beskattas bara i hemviststaten.

Källor

Lagstiftning och officiell vägledning

Art. 3 DBG (SR 642.11) — Obegränsat skattskyldig är den som har skatterättslig hemvist (Wohnsitz — vistelse med avsikt att stanna varaktigt) eller vistelse (Aufenthalt) i Schweiz: minst 30 dagar med förvärvsarbete eller 90 dagar utan, oavsett tillfälliga avbrott. En vistelse enbart för att gå i skola eller för vård på en vårdinrättning grundar ingen skattskyldighet.
Art. 3 StHG (SR 642.14) — Kantoner och kommuner tillämpar samma kriterier (hemvist; 30/90 dagar). Den största delen av inkomstskattebördan består av kantons- och kommunalskatt.
Art. 83, 89, 91 DBG — Utländska arbetstagare utan bosättningstillstånd (Niederlassungsbewilligung, tillstånd C) — t.ex. med tillstånd B eller L — som har hemvist eller vistelse i Schweiz betalar källskatt (Quellensteuer). Vid en bruttoinkomst från 120 000 CHF eller vid inkomster som inte omfattas av källskatten följer en ordinarie taxering.
art. 16.2 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (1965) — Lön för arbete i den andra staten beskattas bara i hemviststaten om mottagaren vistas i den andra staten sammanlagt högst 183 dagar under beskattningsåret i fråga, ersättningen betalas av en arbetsgivare som inte har hemvist i den andra staten (eller på dennes uppdrag) och den inte belastar ett fast driftställe eller en stadigvarande anordning som arbetsgivaren har där.
Skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz, undertecknat i Stockholm den 7 maj 1965, i lydelse enligt protokollen av den 10 mars 1992, den 28 februari 2011 och den 19 juni 2019 (lag (1987:1182) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Schweiz) — Avtalet trädde i kraft den 6 juni 1966; protokollet från 2011 trädde i kraft den 5 augusti 2012 och protokollet från 2019 den 6 december 2020 (tillämpas från den 1 januari 2021). Den svenska och den tyska texten är lika giltiga.
art. 4.2 a i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (1965) — En fysisk person som har hemvist i båda staterna anses ha hemvist i den stat där personen har en bostad som stadigvarande står till hans eller hennes förfogande; har personen en sådan bostad i båda staterna, anses hemvisten vara i den stat med vilken de personliga och ekonomiska förbindelserna är starkast (centrum för levnadsintressena).
art. 4.4 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (1965) — Har en fysisk person slutgiltigt flyttat sin hemvist från den ena staten till den andra, upphör skattskyldigheten i den förstnämnda staten, i den mån den hänger samman med hemvisten, vid utgången av den dag då flyttningen slutförts.
art. 13.3–13.4 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (1965) — Vinst vid avyttring av annan egendom än fastigheter och tillgångar i fast driftställe beskattas bara i säljarens hemviststat (13.3). Vinst på aktier eller andra andelar eller rättigheter i bolag som förvärvas av en fysisk person som har haft hemvist i Sverige och fått hemvist i Schweiz får dock beskattas i Sverige om avyttringen sker under de fem år som följer närmast efter att hemvisten i Sverige upphörde — men bara om personen var svensk medborgare när hemvisten i Sverige upphörde (13.4).
art. 19.1–19.2 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (1965) — Pension och annan liknande ersättning som inte är utbetalning enligt socialförsäkringslagstiftningen, samt livränta, som härrör från en stat och betalas till en person med hemvist i den andra staten, får beskattas i den förstnämnda staten (19.1). Utbetalningar enligt svensk socialförsäkringslagstiftning till en person med hemvist i Schweiz får beskattas i Sverige; Sverige avräknar då den schweiziska skatten enligt art. 24.3 (19.2).
3 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) (IL) — Obegränsat skattskyldiga (för inkomster från hela världen) är den som 1) är bosatt i Sverige, 2) stadigvarande vistas i Sverige eller 3) har väsentlig anknytning till Sverige och tidigare har varit bosatt här. Regeln gäller inte personal vid utländska beskickningar och konsulat som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 17 § 2–4.
Skatteverket — ”Skattskyldighet” (begränsad och obegränsad skattskyldighet; ändrad 2026-01-30) — Du är bosatt i Sverige om ditt egentliga bo och hemvist finns här (och du ska då vara folkbokförd). Stadigvarande vistelse är en vistelse i Sverige på minst sex månader i följd; kortare avbrott, t.ex. resor hem, bryter den inte. Efter en utflyttning kan väsentlig anknytning följa av bl.a. en kvarvarande bostad, familj eller betydande tillgångar här. Den som inte är obegränsat skattskyldig är begränsat skattskyldig — bara för vissa inkomster från Sverige.
art. 4.2 b i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (1965) — Kan det inte avgöras i vilken stat centrum för levnadsintressena finns, eller har personen inte någon stadigvarande bostad i någon av staterna, anses personen ha hemvist i den stat där han eller hon stadigvarande vistas.
art. 4.2 c och d i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (1965) — Vistas personen stadigvarande i båda staterna eller i ingen av dem, anses hemvisten vara i den stat där personen är medborgare (c); är personen medborgare i båda staterna eller i ingen av dem, avgör de behöriga myndigheterna frågan genom ömsesidig överenskommelse (d; förfarandet i art. 26).
art. 24.1–24.2 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (1965) — Sverige: schweizisk inkomstskatt på inkomst som enligt avtalet får beskattas i Schweiz avräknas från den svenska skatten, högst med den del av den svenska skatten som belöper på inkomsten; lön från det allmänna som enligt art. 20 beskattas bara i Schweiz undantas från svensk skatt, men Sverige får tillämpa den skattesats som skulle ha gällt om inkomsten inte undantagits.
3 kap. 9–13 §§ IL (sexmånadersregeln och ettårsregeln) — Den som är obegränsat skattskyldig och på grund av en anställning vistas utomlands i minst sex månader är inte skattskyldig i Sverige för inkomsten av anställningen till den del den beskattas i verksamhetslandet (om den inte beskattats där i strid med landets lag eller ett skatteavtal); varar vistelsen minst ett år i samma land gäller undantaget även om inkomsten inte beskattas där på grund av lagstiftning, administrativ praxis eller annat avtal än skatteavtal. Ettårsregeln gäller inte anställningar hos staten, regioner, kommuner eller församlingar inom Svenska kyrkan annat än vid tjänsteexport, och inte uppdrag som ledamot av Europaparlamentet; ingen av reglerna gäller anställning ombord på svenskt, danskt eller norskt luftfartyg eller ombord på fartyg (med ett särskilt undantag för utländska fartyg i oceanfart). Kortare uppehåll i Sverige får motsvara högst sex dagar per hel anställningsmånad eller 72 dagar per anställningsår.
Lag (1986:468) om avräkning av utländsk skatt — 1 kap. 7 §, 2 kap. 1, 2, 7 och 17 §§ — Den som är obegränsat skattskyldig och har beskattats i en utländsk stat för en intäkt som har källa där har rätt till avräkning av den utländska skatten från den svenska statliga och kommunala inkomstskatten (2 kap. 1 §); avräkning sker i första hand från statlig inkomstskatt (2 kap. 7 §) och högst med den svenska skatt som belöper på den utländska inkomsten. Omfattas inkomsten av ett skatteavtal sker avräkningen med stöd av avtalet, och ger avtalet rätt till större nedsättning gäller avtalet (2 kap. 2 §, 1 kap. 7 §). Utländsk skatt som inte ryms kan föras vidare (överskjutande belopp, 2 kap. 17 §).
Skatteverket — ”Avräkning av utländsk skatt” (ändrad 2026-04-01) — Avräkning begärs i deklarationen under ”Övriga upplysningar” eller med blankett SKV 2703; spara underlag för den betalda skatten. Avräkningen kan inte överstiga den svenska skatten på inkomsten; ett överskjutande belopp får föras vidare i fem år. Om den utländska skatten senare sätts ned ska du meddela Skatteverket inom tre månader från beslutet.
art. 10.2, 11.1, 12.1 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (1965) — Utdelning får beskattas i källstaten med högst 15 % av bruttobeloppet (10.2); ränta och royalty beskattas bara i mottagarens hemviststat (11.1, 12.1).
art. 24.5–24.6 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (1965) — Schweiz: inkomst som enligt avtalet får beskattas i Sverige undantas från schweizisk skatt, utom utdelning (art. 10); Schweiz får tillämpa den skattesats som skulle ha gällt om inkomsten inte undantagits (24.5). För utdelning medger Schweiz på ansökan lättnad genom avräkning, schablonmässig nedsättning eller delvis undantag (24.6).
art. 24.3 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (1965) — Uppbär en person med hemvist i Schweiz pension som enligt art. 19.2 får beskattas i Sverige, avräknar Sverige den schweiziska inkomstskatten på pensionen, högst med den svenska skatt som belöper på pensionen.
5, 6 a och 7 §§ lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK), i lydelse enligt SFS 2025:1355 och 2025:1356 — Den som är bosatt utomlands betalar SINK på lön för arbete i Sverige, lön från svenska staten, en kommun eller en region (oavsett var arbetet utförs), styrelsearvoden från svenska företag, svenska pensioner och vissa sociala förmåner. Skatten är 22,5 % på inkomster som uppbärs efter den 31 december 2025 och 20 % på inkomster som uppbärs efter den 31 december 2026 (sjömansinkomst 15 %). Lön från en utländsk arbetsgivare är undantagen om du vistas i Sverige högst 183 dagar under en tolvmånadersperiod, arbetsgivaren inte hör hemma i Sverige och lönen inte belastar ett fast driftställe här (6 a §). Undantaget gäller inte vid uthyrning av arbetskraft, när du arbetar under ledning och kontroll av en uppdragsgivare i Sverige (ett företag som är skattskyldigt för näringsverksamhet här, staten, en kommun eller en region) (6 a § andra stycket SINK-lagen) — utom vid arbete här i högst 15 dagar i följd och sammanlagt högst 45 dagar per kalenderår (6 b §).
Art. 8, 40 DBG — Skattskyldigheten börjar den dag då hemvist eller vistelse etableras och upphör vid avresan; för en del av året beskattas bara inkomsten under denna period (pro rata).
3 kap. 19 § IL (tioårsregeln) — Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för kapitalvinst på delägarrätter, andelar i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, om han under avyttringsåret eller något av de tio föregående kalenderåren har varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige. Andelar i värdepappersfonder och specialfonder omfattas inte. Delägarrätter i utländska företag omfattas bara om de förvärvats medan personen var obegränsat skattskyldig.
22 kap. 5 § 2 och 4, 7 § IL; skatteförfarandelagen (2011:1244) 63 kap. 14 och 17 §§ — Om en enskild näringsidkares inkomster av näringsverksamheten efter en flytt inte längre ska beskattas i Sverige, behandlas tillgångarna som uttagna till marknadsvärde (uttagsbeskattning). Skatten kan på ansökan få anstånd om tillgångarna eller verksamheten flyttas till en stat inom EES som lämnar bistånd med indrivning av skatter och verksamheten fortsätter där; anståndet beviljas ett år i taget och det högsta anståndsbeloppet minskar med en femtedel per år.
ESTV, Kreisschreiben Nr. 45 (12.06.2019) — Källskatt tas bara ut av en utbetalare med säte eller fast driftställe i Schweiz; finns ingen sådan utbetalare görs inget avdrag, och inkomsten taxeras ordinarie (punkt 2.2.1, 3.2.1).
Art. 4, 9, 10 QStV (SR 642.118.2) — Lön från en arbetsgivare som inte är bosatt i Schweiz taxeras ordinarie och beskattas inte vid källan, om den inte bärs av ett schweiziskt fast driftställe (art. 4). Från en inkomst på 120 000 CHF är ordinarie taxering obligatorisk (art. 9); under denna gräns kan den begäras oåterkalleligt senast den 31 mars året därpå (art. 10).
Art. 14 DBG; ESTV Steuermäppchen 2025 ”Besteuerung nach dem Aufwand” — Beskattning efter levnadsomkostnaderna (Besteuerung nach dem Aufwand, schablonbeskattning) är bara öppen för personer som inte har schweiziskt medborgarskap, som för första gången eller efter minst tio års frånvaro blir obegränsat skattskyldiga i Schweiz och som inte förvärvsarbetar i Schweiz (för makar måste båda uppfylla villkoren). Lägsta beskattningsunderlag för förbundsskatten 2025: 434 700 CHF eller sju gånger den årliga hyran respektive hyresvärdet, beroende på vilket som är högst; en kontrollberäkning görs. Zürich, Basel-Stadt, Schaffhausen och Appenzell Ausserrhoden erbjuder den inte; Basel-Landschaft bara under en övergångstid. Kräver ett skatteavtal det, utvidgas underlaget med inkomster från avtalsstaten (art. 14 abs. 5 DBG).
art. 22.1 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (1965) — Inkomst som inte uttryckligen behandlas i avtalets tidigare artiklar beskattas bara i mottagarens hemviststat.
Skatteverket — ”SINK – särskild inkomstskatt för utomlands bosatta” (ändrad 2026-09-30) — SINK är 22,5 % år 2026 och 20 % från den 1 januari 2027; någon deklaration behövs inte. I stället för SINK kan du varje år begära beskattning enligt IL: genomsnittlig kommunalskatt och statlig skatt, avdrag för kostnader och skyldighet att deklarera; grundavdrag får du om minst 90 % av din förvärvsinkomst beskattas i Sverige. För allmän pension gäller ett skattefritt belopp på 3 799 kronor per månad (2026).
Europeiska kommissionen — var EU:s regler om samordning av de sociala trygghetssystemen gäller — Reglerna gäller i EU:s 27 medlemsstater samt i Norge, Island, Liechtenstein och Schweiz. Sedan den 1 januari 2021 gäller de inte längre Storbritannien: personer som omfattas av utträdesavtalet behåller sina rättigheter; för andra gäller protokollet till handels- och samarbetsavtalet, som inte ger samma skyddsnivå.
Förordning (EG) nr 883/2004, artiklarna 11–13 — Huvudregel: en person omfattas av lagstiftningen i endast en medlemsstat, i regel den stat där arbetet utförs (artikel 11). Den som av sin arbetsgivare sänds ut till en annan medlemsstat omfattas fortfarande av lagstiftningen i utsändningsstaten om arbetet beräknas vara högst 24 månader (artikel 12); artikel 13 gäller arbete i flera stater.

Rättspraxis

Schweiziska förbundsdomstolen (Bundesgericht), 2C_480/2019, 2020-02-12 — Den skatterättsliga hemvisten finns där en person vistas med avsikt att stanna varaktigt och där centrum för personens levnadsintressen finns; en bostad utomlands utan bevis för att personen faktiskt bor där och en postadress visar inte att detta centrum har flyttats; hemvist förutsätter i regel en tidshorisont på minst ett år.
Schweiziska förbundsdomstolen (Bundesgericht), 9C_496/2023 (BGE 150 II 244), 2024-02-29 — En flytt av hemvisten godtas om banden till den nya orten sammantaget väger tyngre, även om en bostad i Schweiz behålls. Hemvist förutsätter i regel en avsedd vistelse på minst ett år, och avsikten att senare flytta vidare utesluter den inte. I internationella förhållanden har familjens bostadsort inte automatiskt företräde.
Schweiziska förbundsdomstolen (Bundesgericht), 9C_702/2024, 2026-01-13 — Den skatterättsliga hemvisten följer det objektiva centrumet för levnadsintressena, inte registreringen: ett rum utan undertecknat hyresavtal, hyra som betalas kontant och inga bevis för en flytt medan den tidigare bostaden behålls talar för en skenbar hemvist; en vägran att lämna in handlingar kan läggas den skattskyldige till last. (Tvist mellan kantoner; samma kriterier som i art. 3 DBG.)
Schweiziska förbundsdomstolen (Bundesgericht), 2C_398/2021, 2021-12-23 — Gifta personer har i regel sin hemvist på den ort där familjen har sitt gemensamma hem.
Schweiziska förbundsdomstolen (Bundesgericht), 2C_186/2020, 2020-12-28 — Den skatterättsliga vistelsen upphörde vid avresan; skattskyldigheten gällde därför bara för en del av året, inte för hela året.

Uppdaterad 2026-11-10. Resultatet är endast information och utgör inte skatterådgivning eller juridisk rådgivning. Skattemyndigheter och domstolar kan tolka reglerna annorlunda, bland annat på grund av omständigheter som inte tas upp här, och lagstiftningen ändras. Rådgör med en kvalificerad rådgivare innan du fattar beslut.

Kontrollera din status